bloglovin

Hinderbygge - V:et

Idén till detta hinder fick jag av ett hinder som Stockholms Kaninhoppare äger. Rätta mig gärna om jag har fel men jag tror detta hinder är byggt av Anna Masser. Hindret kallar jag ”V:et” då jag tycker det från sidan ser ut som ett ”V”.

 


Hinderskiss och mått

Först och främst så gjorde jag en ritning på hur jag ville mitt hinder skulle se ut.

 

 

 

För att sedan räkna ut hur långa hinderstöden var tvungna att vara samt vad maxlängden skulle bli (hindrets högsta höjd = största längden) krävdes en hel del matematik. Kan säga att min mattelärare skulle vara stolt över mig där jag satt på min kammare och repeterade geometri.

 

Ni ska slippa att följa alla ritningar som jag gjorde för att komma fram till mina olika frågor. Den sista skissen som gjordes kan du se nedan. Här var jag tvungen att räkna ut vinkeln ”V” för att veta i hur många grader (en vinkel mäts i grader) jag skulle såga hinderstöden för att få till lutningen på hindret.

 

 

När allt uträknande var klart visste jag följande:

·         Hindrets maxhöjd: 50cm

·         Hindrets maxlängd: 30cm (mätt på 50cm höjd där hindret är som bredast)

·         Hinderstöden (plankorna) behövde vara minst 57cm långa.

·         Vinkeln V skulle vara: 15grader

 

 

Material & Kostnad

Till hela hindret behövdes följande:

·         Hinderstöd – 4*60cm av virke 28 x 70mm

·         Plywood – till fotplattor samt stödlist

·         Krampor 24st – ”märlor” som bommen ligger på

·         Bommar 7st

 

 

Den stora materialkostnaden i mitt fall var kramporna och bommarna som jag bställde från Libra. Ville prompt a vita bommar och då får man räkna med att det kostar. Ett billigt och lika bra alternativ är att köpa VP-rör på exempelvis biltema. Det kostar ungefär 20kr för 2m av tjockleken 20mm. Rören kapas enkelt med kniv eller såg.

 

 

I stora drag blev kostnaden följande:

·         Hinderstöd (beijer) = 30kr

·         Plywoodskiva (beijer) = 0kr (hittade bland spillvirke)

·         Krampor, 40st (libra) = 160kr

·         Bommar, 70x7 (biltema) = ca 70kr

·         Färg (panduro) = 120kr

·         Lack (panduro) = 30kr

·         Trälimm (panduro) = 30kr

·         Penlar (panduro) = 50kr

·         Vinkelsåg (biltema) = 199kr

·         Tejp till bommar (biltema) = 15kr

·         Sandpapper (biltema) = 20kr

·         Skruv (längre och kortare) (biltema) = 30kr

 

 

Nu har jag skrivit med allt jag inhandlade för denna gång. I fortsättningen har jag limm, såg, penslar, lack, plywood. En del har säkert mycket av detta hemma och då blir kostnaden mindre. Nästa gång jag tänker bygga ett hinder behövs nästan bara material till hinderstöden samt färg (om man inte vill måla alla hinder i samma färg). Jag valde en relativt dyr färg också men hade verkligen en bild av hur jag ville hindret skulle se ut och då var det inte alldeles enkelt att hitta rätt färg i rätt nyans.

 

Bommarna köpte jag som sagt från Libra. Jag valde att köpa 60cm långa bommar men kan säga att i efterhand skulle jag velat ha bommarnas längd till 70cm då 60cm känns lite för kort.

 

Börja bygga

Jag fick mina hinderstöd utsågade i 60cm bitar på Beijer utan extra kostnad (Tack!). Har ju inget körkort så det är ganska otympligt att bära hem 3m längder på bussen. Plywoodskivan hade jag tur att hitta bland spillvirket annars kan detta kosta en slant.

 

 

Steg 1. – Såga

Jag fick ju hinderstöden utsågade i längder om 60cm. I skissen ovan så nämner jag att hinderstöden var tvungna att vara minst 57cm. Då räknade jag med att hinderhöjden skulle bli 55cm (5cm över maxhöjden). Räkna alltid med att ha minst 3cm högre hinderstöd än höjden där översta bommen ligger.

 

Jag köpte sedan en vad jag kallar ”vinkelsåg” som kan såga i vinklar. Detta då jag ju var tvungen att såga hinderstöden i 15graders vinkel för att få lutningen på hindret.

 

 


Fotplattorna och stödlistorna (2st) sågade jag ut med sticksåg från plywoodskivan. Sticksåg hade jag hemma sedan tidigare.

 

 

Steg 2. – Sandpappra

Detta är dötrist kan jag säga men samtidigt är det underlagsarbetet som gör slutprodukten så mycket bättre! Jag sandpapprade både hinderstöden och plywooddelarna när dessa var utsågade (till bottenplattor och stödlist). Gjorde kanterna rundade så att inga vassa kanter fanns kvar.

 

 

Har man en slipmaskin kan jag säga att denna med fördel kan användas för att göra detta jobb betydligt snabbare (och lite roligare).

 

Steg 3. – Måla

När jag sågat ut och slipat till allt material var det dags för att börja måla. Jag ville ha mörkblåa hinderstöd med en vit rand på kortsidan samt vita fotplattor och mörkblå stödlistor. I efterhand kan jag säga att skulle jag endast valt att måla stöden i en enda färg skulle målandet ta betydligt mindre tid och bli mindre ”pilligt”.

 

För att få till den vita randen på hinderstödens kortsidor använde jag maskeringstejp för att få en rak och fin avgränsning mellan färgerna. Men detta var som sagt väldigt ”pilligt” och i slutändan rätt trist.

 

 

 

Fotplattorna och stödlistorna var desto lättare att måla då dessa skulle vara i en enda färg.

 

 

 

Steg 4. – Montering av krampor

Nu kommer vi till den delen jag tyckte var roligast och där man faktiskt ser att det händer någonting! Nu är det dags att montera alla delarna samt sätta ditt kramporna.

 

Börja med att sätta ditt kramporna på hinderstöden. Med Libras krampor kommer en liten manual för hur du ”monterar” dem på stöden. Man använder sig av en borr och för-borrar försiktigt innan man slår i kramporna.

 

OBS!

Det var inte alldeles enkelt att montera kramporna på detta hinder. Jag la hinderstöden i den lutningen som de skulle sitta på själva hindret och mätte sedan höjden där varje krampa skulle sitta. Då hinderstödet lutar är inte 30cm mätt i längden på hinderstödet detsamma som 30cm mätt från marken. Jag hoppas bilden förklarar lite hur jag menar:
Jag la alltså varje hinderstöd med kortsidan (där kramporna skulle monteras) upp och a stödet i den lutningen som det skulle monteras i. Sedan mätte jag från marken (hinderstödets nedersta del) och rakt upp (se röd pil i bilden).

 

Då bommarna är 20mm tjocka så ska kramporna monteras på följande höjder:

 

Höjd på krampor                Verklig hinderhöjd med bom

8cm                                     10cm

18cm                                   20cm

28cm                                   30cm

36cm                                   38cm

43cm                                   45cm

48cm                                   50cm

 

Det som också är viktigt att tänka på är att bottenplattan ofta är några mm tjock. Hinderhöjden kan man enkelt säga mäts från bottenplattans underkant så det är viktigt att även ta med detta i beräkningarna när man monterar kramporna. Är ex. bottenplattorna 10mm tjock (1cm) ska kramporna monteras på 7cm (+1cm bottenplatta + 2cm bom) = 10cm i verklig hinderhöjd.

 

När jag borrat för kramporna så satte jag lite trälim på varje ände av kramporna (som ska in i hålen). Detta för att försäkra mig om att kramporna sätter sig på plats och förhoppningsvis sitter ordentligt fast. Tryck eller slå sedan i kramporna försiktigt med en hammare (träklubba).

 

Steg 5. – Snart klart!

Nu återstår bara att skruva fast hinderstöden i fotplattorna samt skruva dit stödlisten på stöden och sedan har vi ett färdigt hinder. Wohoo!

 


 

Här har jag mätt ut exakt vart hinderstöden ska sitta samt förborrat och skruvat i skruvarna en bit som ska hålla hinderstöden och bottenplattorna på plats. Bläckränderna kommer inte synas så mycket sedan när väl hinderstöden är på plats. Jag målade även över bläcket på hinderstödets undersida när hela hindret var monterat.

 

Jag använde mig av ganska långa skruvar när jag monterade hinderstöden och fotplattorna. Har för mig dessa skruvarna var omkring 35mm långa. För att sedan montera stödlistorna som syns i högra bilden nedan så använde jag mig av en kortare skruv (18mm).

 

 

Sedan var det bara att förborra hinderstöden samt montera på stödlistorna. Bara bottenplattorna kvar att montera samt tejpa bommarna så har vi ett färdigt hinder!

 

 

 

Färdiga Resultatet!!!

 

 

 

Text och Foto: Sandra Magnusson © 2012


Lönnknyte

Smaskig skördetidsdessert. För att göra utmaningen större kan du använda fler lager blad eller gömma knytena så att kaninen får nosa upp dem på egen hand.

 

 

 

 

Du behöver:

  • Lönnblad (eller andra stora löv)
  • Bär
  • Gaffel

 

 

 

 

Gör såhär:

  1. Placera en lagom portion bär på bladet.

  2. Mosa med en gaffel.

  3. Vik ihop bladet till ett tight litet paket, använd bladskaftet för att ”sy” ihop det hela.

  4. Servera!

 

 

 

 

 

Text & foto: Anita Ekman © Kaninmagazinet 2014


Laktosintolerans!

Hur många gånger har man inte hört eller läst att kaniner är laktosintoleranta? Men stämmer det och vart är faktan som ligger bakom det påståendet? Jag har varit i kontakt med Marianne Tornvall på Mälarens Smådjursklinik och fått svaret!


 
 
Dimjölk från däggdjur innehåller laktos. Alla diande ungar har ett enzym i kroppen som heter laktas som bryter ned laktosen så ämnet kan tas upp i kroppen. När ungarna slutar dia, slutar kroppen att producera laktas. Om vi skulle fortsätta ge ungarna laktosinnehållande kost efter de slutat dia(som vi människor gör med våra barn), kan kroppen fortsätta producera laktas. Dock är det inte naturligt för en kanin att efter avvänjning äta laktosinnehållande produkter, så det är absolut inget man ens ska fundera på att göra. 
Om man hårddrar begreppet är kaniner och andra digivande djur som slutat dia laktosintoleranta. Det kan ge symptom så som diarré, magont, att de blir väldigt allmänpåverkade eller att man inte märker så mycket.
Det viktiga att få fram i detta är att kaniner INTE ska dricka mjölk, äta ost, keso eller annat som är onaturlig föda för dem. Bara för att en kanin äter något man ger den betyder det inte att det är bra för den. Kaniner är nyfikna djur som gärna smakar på de mest konstigaste saker.
Med detta vill jag också säga att tipsen man fått av vissa veterinärer om att ge a-fil vid t. ex medecinering eller när kaninens mage av någon anledningen är i obalans, INTE ska följas.
Ge då istället Pro Viva eller helst av allt de probiotika som finns att köpa på vissa djuraffärer och många djurkliniker.
 
 
 
 
 
Text & Bild: Linda Gustavsson © Kaninmagazinet 2014
 
 

Inavel VIII - Variation inom population

Detta är del sju i artikelserien om inavel. I föregående del gick vi igenom hur viktigt det är att ha flera olika gener (stor genetisk variation). Detta är inte enbart viktigt för en individ utan för alla individer i en grupp/population.

 

Variation inom population

Om man ser till en population (grupp, flera individer) så är det även här till fördel om individerna är mer heterozygota. Specifika gener kan rädda en population mot ex. en dödlig sjukdom. Tänk tillbaka på exemplet ovan att varje gen kan ge en specifik antikropp. Så ju fler olika varianter av gener (alleler) det finns i populationen desto fler olika antikroppar kan bildas och desto fler sjukdomar kan populationen överleva.  

       

Jämför hur många olika gener det finns i de olika grupperna. Den heterozygota gruppen har fler olika varianter av gener (alleler) och kan således bilda fler olika sorters antikroppar.

 

Inavel leder till mer homogena individer (genetiskt lika individer), med vilket menas fler homozygota individer. Individerna blir mer lika varandra då antalet alleler (genvarianter) minskar - flera individer får därför liknande genuppsättning.

 

Om man ser till evolutionen så har genetisk variation spelat en viktig roll. ju större genetisk variation som finns inom en population desto mer anpassningsbar blir denna population. "Starkast överlever" är kanske ett uttryck du hört? I en ständigt föränderlig mljö är starkast här den som kan anpassa sig till förändring, och en stor genetisk variation gör en population mer anpassningsbar. På så sätt spelar genetisk variation också en viktig roll för en arts överlevnad.

 

 

Text och bild: Sandra Magnusson


Undersökning: När på dagen tar du hand om kaninerna?

 
 
Ny undersökning: "Hur ofta byter du gnagmaterial?"