bloglovin

Tecken på smärta

I uppgiften att ta väl hand om sin kanin ingår det att ta hand om kaninen ifall den blir sjuk. Det är din skyldighet som kaninägare att ge kaninen vård så att den slipper lida, men hur vet vi om kaninen lider?

 

Kaniner är mästare på att inte visa smärta, skulle de göra detta i naturen så är risken stor för att rovdjuren ser dem som lätta byten. Därför måste man vara väldigt uppmärksam och vara väl medveten om hur ens kaniner beter sig. Det är inte alltid lätt att upptäcka att kaninen mår dåligt, en till synes ”glad och skuttande” kanin kan tillexempel ha ömmande problem i munnen utan att du vet om det.

 

Är kaninen trött, eller har den ont? Var uppmärksam på kaninens beteende!

 

Vissa sjukdomar syns på utsidan, så som mjäll, fel på framtänderna osv, medan andra är mycket svårare att upptäcka. Exempel på sjukdomar som är svåra att upptäcka på annat sätt än ren observation är förstoppning, urinsten och benbrott. Såklart kan du känna och klämma, men det är alltid bra att ha många medel för att upptäcka problemet tidigt!

 

Några tecken på smärta:

-          Ökad puls.

-          Vaktar ömma områden, låter dig inte röra det smärtande området.

-         Vaktar sin bur, kaninen känner sig underlägsen pga smärtan och vaktar därför sitt bo där den är trygg.

-          Ljud när man rör området som gör ont, så som pip, fräsande eller annat.

-          Slickar, kliar, biter och/eller skakar området som gör ont/känns obehagligt.

-          Rastlöshet, tycks inte kunna vila. Lägger sig och reser sig i korta intervall.

-          Gnisslar tänder

-          Minskad matlust

-          Sitter stilla väldigt länge, oftast i en lite hoptryckt ställning.

-          Tvättar sig inte ordentligt och ser därför smutsig eller tufsig ut.

-          Konstiga vilopositioner för att inte belasta smärtsamt område

-          Ändrar sitt normala beteende

 

Även en glatt skuttande kanin kan ha ont och vara allvarligt sjuk

 

Det händer att kaninägare berättar att deras kanin är ”elak” eller aggressiv, men vid veterinärsundersökning har det visat sig att kaninen har haft något inre problem som orsakat den smärta. Du vet kanske själv hur du/folk runt dig blir när du har huvudvärk eller ont i magen? Kaninen kan inte berätta för någon att den har ont och dess instinkter säger åt den att inte visa det med kroppen. Därför bör du som ägare hålla noga uppsikt över din kanin och kolla upp minsta problem som du är osäker på!

 

Kaninspecialiserade veterinärer har sagt att man ska lita på sin magkänsla. Känner du att något är konstigt med din kanin, men du kan inte sätta fingret på vad? Kanske har ditt undermedvetna märkt av små, små skillnader i din kanins beteende som kan tyda på att den är sjuk. Det skadar aldrig att ringa en veterinär och fråga om råd.

 

Kom ihåg att kaninen kan vara sjuk och ha ont trots att du inte ser/den inte visat tecken på smärta! Det bästa du kan göra är att sköta den rätt från början och ta den till veterinären direkt om du misstänker att något är fel.

 

Text och foto: Emma Almquist


Frostskador

Kaniner som bor utomhus utsätts för kalla vintrar och sträng kyla. De behöver inga uppvärmda utrymmen om de bor i bra burar som är dragfria och har gott om isolerande strö i sina krypin.
De är mycket mer härdigare mot kyla än mot värme. Om kaninen är sjuk eller det händer en olyckshändelse med vattnet kan kaninen lätt få frostskador.




Frostskador uppstår när en utekanin kommer i kontakt med vatten under riktigt kalla dagar. Vädurskaniner kan lätt råka doppa öronen i dricksvattnet om de finns skål. örontopparna kan då förfrysa, likaså om andra kroppsdelar blir blöta. Det är mycket sällsynd att en kanin fryser ihjäl.
 
 


Om ytterörat är frostskadat kommer huden att mörkna och torka ihop. Misstänker man frostskada ska man kontakta veterinär för en undersökning. Om det visar sig att det är en frostskada är det oftast försent att rädda. Då måste man operera bort den skadade vävnaden. Misstänker man en frostskada vid ett tidigt stadium är det viktigt att man inte värmer upp den för snabbt.

Har skadorna blivit infekterade brukar veterinären sätta in antibiotika och smärtstillande.
 
 


För att se till att detta inte händer är att ha kaninen i rätt typ av utebur och se till att den alltid har det torrt och rent i hela buren. Hålla koll runt vattenskålen och se till att den är konstruerad så att kaninen inte blöter ner sig när den dricker.
 

Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!



Text: Nathalie Månsén
Foto: Aynas Bassiri



Vintervatten

 

Alla som har sina kaniner ute vintertid har ett gemensamt problem: när temperaturen sjunker till minusgrader fryser vattnet. Minst två gånger per dag måste kaninen få dricka sig otörstig på ljummet vatten. Så hur ordnas detta på bästa sätt?

 

 

 

 

  

Vattenflaskor är smidigt för kaninägaren då man slipper skräp i vattnet och det är lätt att byta och fylla på utan att spilla. Dessvärre är flaska inte optimalt på vintern eftersom metallnippeln fryser igen väldigt fort. Att slicka på metall i minusgrader är inte heller så trevligt. Dessutom finns stor risk att själva flaskan går sönder. Plast blir mycket skört i minusgrader och vatten expanderar när det blir till is. 

 

Det finns specialtillverkade ”termosockor” för vattenflaskor som ska hålla vattnet flytande längre. Men om nippeln är frusen kan kaninerna hur som helst inte komma åt vattnet. Lösningen om en trots allt vill använda flaska är att ha flera stycken att byta med under dagen (och byta ofta), då kan några stå på smältning medan andra används.

 

 

 

Vattenautomater har i princip samma för- och nackdelar som flaskor.

 

 

 

Skålar är lite trixigare på så vis att det är lättare att spilla. Dessutom finns risk för att skräp hamnar i vattnet. Det senare är dock inget egentligt bekymmer - du skall ju ändå tömma isen flera gånger per dag. 

 

En ENORM fördel med skål på vintern är att kaninen når vattnet även om det fryser. Den kan i nödfall slicka på isen om den skulle bli törstig innan du hinner komma och byta.

 

Om det är väldigt kallt där du bor kan det vara svårt att få ut isen ur skålarna. Det allra smidigaste i sådana fall är att ha dubbel uppsättning skålar i cirkulation:

  

  1. Fyll hela skålen på morgonen.


  2. Nästa gång du har möjlighet (kanske efter skola eller jobb) så har kaninen förmodligen hunnit dricka några centimeter vatten innan det frusit. Varför du smidigt kan fylla på skålen på nytt om du har bråttom och inte hinner byta skålar till alla.


  3. Kanske är nästa gång du tittar till kaninerna just innan du själv går och lägger dig. Nu är det förmodligen läge att byta skålar. Om du har många kaniner kan det vara bra med hink där du lägger de frusna skålarna. Ta in hinken i värmen över natten och på morgonen är skålarna färdiga att användas på nytt.


    Givetvis är det bättre om du kan ge nytt vatten oftare.

 

 

 

 

 

 

Tips för enklare vintervatten:

 

  • Skål i mjuk plast med runda hörn är lättast att få ur isen ur (t.ex. glasslåda). Det är även bra om skålen är formad så att den är större upptill, på så vis minskar risken för att isen skall spränga botten när det fryser.

  • Större skål = större vattenmängd → fryser långsammare.

  • Pingisboll som flyter på ytan håller vattnet i rörelse längre vilket gör att det inte fryser lika snabbt. 

  • När det är extremt kallt kan du testa att smörja skålarna med en gnutta fett (gärna vetegroddolja) på insidan för att minska risken för sönderfrusna skålar. 
  • Isolerande underlag (som frigolit eller halm) runtom håller temperaturen uppe längre.

  • Ljummet vatten, inte iskallt som du förmodligen själv föredrar - utan ljummet skall du ge till kaninen (inte så trevligt att klunka i sig isvatten när det är -20°C).

  • Fyll de tomma skålarna EFTER att de åter placerats i buren. Använd en lämplig tillbringare eller vattenkanna. Detta för att undvika spill.

  • Tänk på att det är extra viktigt att vattenskålar står stadigt och ej välts ut när det är kallt ute. Risken att förfrysa sig ökar väldigt mycket med nedblött päls!

 

 

Text & foto: Anita Ekman © Kaninmagazinet 2013


Senast uppdaterad: Januari 2016 av Anita Ekman