bloglovin

Maria på domarkurs

För att få döma klasserna i kaninhoppning på Sveriges Kaninhoppares Riksförbunds officiella tävlingar måste du ha domarlicens. Om man fyllt 16 år eller fyller det samma år som kursen arrangeras kan man söka dit.



I år kände jag att det var min tur, då min hemmaklubb just nu lider av "domarbrist" då många utvandrat från Värmland på grund av studier och jobb. På fredag eftermiddag den 27 april blev jag hämtad på jobbet av mina klubbkompisar Veronica och Erica och tillsammans bar det av till Möklinta där Mälardalens Kaninhoppare arrangerade domarkursen.

När man har kaniner och kaninhoppning som gemensamt intresse går 4 timmars bilresa väldigt fort. Vi stannade och åt på Max i Karlskoga i säkert en timme och när vi försökte hitta vägen hem till Alex var det helt mörkt och vi stötte på alla möjliga djur på vägen dit. Bland annat tror jag vi råkade köra på en groda, såg fältharar och krockade nästan med en flock får som stod mitt i vägen. Vi tvingade ut Erica för att jaga bort dem så det löste sig!

domarkurs



Lokalen vi skulle sova i under lägret var inte öppen den första natten mellan fredag och lördag så den första natten sov vi som sagt hos Alex. Han bodde i ett litet mysigt torp strax norr om Sala med sina kaniner, katt, hund och höns!

Efter mycket skratt och stohej kom vi äntligen i säng och klockan 8 var det dags att stiga upp! Själv blev jag väckt 7, såklart, av tuppen men lyckades somna om! När vi fått lite frukost i magen satte vi oss i bilen igen och körde mot Möklinta, en liten by mitt ute i ingenstans kan tyckas, men väldigt mysigt! Här fans en kyrka, en bensinmack/miniaffär/pizzeria i ett och en skola plus lite hus. Helt lagom!

Domarkursen hölls i Möklinta bygdegård och alla deltagare, som var 11 stycken, sov i en stor sal tillsammans med våra 3 kursledare: Tina Larsson, Magdalena Åhsblom och Erika Pettersson.

domarkurs



Första dagen inleddes med lite information om kursen och sedan började vi med ett prov. Under dagen hann vi med 4 stycken och så skulle det forsätta! Vi 11 som gick kursen delades också in i 3 grupper: fiskarna, katterna och pandorna. Jag fick tillhöra pandorna. Vi blev också tilldelade pärmar där vi satte prov och andra skriftliga uppgifter vi fick göra under denna långhelg. Under första dagen fick vi göra lite uppgifter bland annat undersöka en bana som ledarna hade ställt upp och hitta alla fel som fanns. Vi fick också testa att bygga en egen elitbana i gruppen, utan bommar eftersom det blåste väldigt mycket den dagen. Sen var det åter massor med prov! Proven var ändå inte så jättelånga, det längsta på ca 4 sidor med ungefär 5 frågor på varje sida.

domarkurs

domarkurs



Nästa dag gjorde vi också 4 stycken prov och gjorde saker tillsammans i grupperna. Vi fick gå en tipspromenad runt i Möklinta och svara på lite frågor medans de andra grupperna ritade skisser på banor eller tittade på när ledarna spelade teater. Vi skulle då spela domare och säga vad personen i fråga gjorde för fel.

På tredje dagen fick vi bygga en av de banor som vi skissade upp dagen innan. Vi pandor valde min elitbana och det var riktigt svårt att bygga banan efter något man ritat på papper så vi fick göra lite ändringar. De andra grupperna pratade om kaninhantering med Erika och om korrigeringar med Magdalena. 

På kvällen den tredje dagen var det Valborg och Jag, Alexander, Erica och Jessica från MKH tog en sväng in till Sala för att hitta en majbrasa. När vi kom dit var det någon slags träff med massa raggarbilar eller amerikanare kanske det kallas så det var kö ända ut till stora vägen och poliser blockerade vägen så man inte kunde köra igenom stan. Vi åkte hem istället och träffade en lös hund som vi försökte hitta hemmet åt i mer än en timme. Ingen verkade veta vart den kom ifrån men till slut kom en kille på cykel som var ägare till hunden! Det var en jättefin kväll så det var riktigt mysigt att vandra omkring i Möklinta med världens sötaste, blåögda varg!

domarkurs



På morgonen den fjärde dagen så fick vi reda på om vi hade klarat kursen eller inte. De tog in oss en och en i ett rum och pratade med oss och man kunde få göra ett kompletteringsprov för att verkligen bevisa att man kunde reglerna om det var något man hade missat. Jag var helt säker på att jag skulle få göra ett sista prov och jag hade hjärtat uppe i halsen när jag kallades in. Jag fick svara på 2 muntliga frågor, och därefter fick jag mitt papper! En efter en kallades in och när allt var klart hade alla 11 klarat kursen!

domarkurs


Hemfärd!

Nu ska alla deltagare döma var sin lätt, medelsvår, svår och elitklass samt ett höjdhopp och ett längdhopp. En redan utbildad domare ska övervaka oss och ge kommentarer, och därefter ska vi skicka in vårt papper till Domarkommittén. När vi är godkända får vi vår domarlicens och får döma på egen hand!

Det har varit en enormt rolig kurs och jag vill passa på att tacka kursledarna och medlemmarna från Mälardalens KH som varit där hela kursen och lagat såååå god mat åt oss!

domarkurs
Pandagruppen vann en tävling där vi svarade på frågor om förbundet

 

Hur en innekanin fungerar ute i kylan

Om man ska ta ut en innekanin under vinterhalvåret finns det många delade åsikter om. En del tycker inte alls det är okej medan en del tycker att det funkar bra under några minuter.


En kanin fungerar inte som en häst, som man lägget ett täcke på när det är kallt ute. Hästen fungerar så att den värmer upp täcket med kroppsvärmen som håller det varmt, hästar släpper ut mycket kroppsvärme.

Det fungerar inte riktigt likadant på en kanin utan de behåller en stor del av värmen istället och då finns det ingenting att värme upp ett täcke med. Genom att hålla uppe värmen gör kaninen så att den fluffar upp sin päls så att det blir ett skyddande lager mellan kaninen och kylan. Har du ute din kanin när det är väldigt kallt ska man undvika att klappa den, då lägger sig pälsen ned.
Alltså ska man inte använda ett liknande täcke eller tröja på kaninen när den är ute. Det kommer inte att fungera då den bara plattar till pälsen, vilket alltså ger motsatt effekt.

 

holländsk kanin ta ut en innekanin på vintern

 

Det bästa vädret för att ta ut sin innekanin i kylan är när det är vindstilla och några plusgrader. 10 minuter brukar vara en lagom tid, märker du att din kanin fryser tar du in den direkt.

Sedan sägs det att kaniner kan få urinvägsinfektion om de är ute när det är kallt. Honor löper större risk än hanar.
Det finns ett par fall då en hona har varit ute på vintern och sedan fått urinvägsinfektion, om utevistelsen var anledningen till det är inte helt säkert men det var den enda tänkbara anledningen.

 

Text: Nathalie Månsén
Foto: Daniel Larsson


Raserfarenheter

 
 
 
 
Hermelin
 
 
Deilenaar
 
 
 

Undersökning: Hur förvarar du hö?

 
 
Ny undersökning: "Hur ofta tar du ut kaninen i sele?"
  

En blivande hoppkanin

Detta är första delen av en följetång här på sajten. Denna följetång kommer handla om en alldeles speciell liten kille, hans vardag och andra spännande händelser i ett kaninliv. Tanken är att följa hans väg från kaninunge till förhoppningsvis en karriär på hoppbanan.

 

Vem är då denna kille?

Till vardags kallas denna buse för Fritz. Han är just nu 3½ månad gammal och flyttade hit för knappt en månad sedan tillsammans med sin bror. Till färgen är han blåbrokad och ser för tillfälligt ut som en riktig bäbis. Kroppen har inte riktigt vuxit med hans enorma öron vilket gör att han är hur söt som helst.

 

Fritz 7 veckor gammal.

 

 

Bakgrund

Fritz föddes tillsammans med sina 7 syskon hemma hos min kompis den 12 juni i år (2012). Att jag ville ha en unge ur kullen visste jag redan innan ungarna var födda och kullen endast var planerad. Anledningen till att jag ville ha en unge är för att Fritz och hans syskon är efter min hane Teddy som är en kanin på miljonen.

 

Meritmässigt finns det många ”bättre” kullar än denna. För mig spelar det dock mindre roll i detta fall då jag ville ha en unge efter Teddy eftersom han är så speciell för mig. Mina förhoppningar är att ungarna ska tycka hoppningen är lika rolig som deras pappa tycker.

 

 

 

 

Fritz ute i hagen och busar.
 

Just nu

Just nu är Fritz som sagt 3½ månad gammal. Han har haft sele på sig tre gånger och även fått se små hinder en gång. Tyvärr har jag personligen haft fullt upp med annat så Fritz och hans bror har inte fått så mycket träning som jag hoppats. Den 12:e oktober är de fyra månader och får alltså tävlingsdebutera. Vi får se hur långt vi kommit med träningen till dess. Känner jag att Fritz inte är redo så får helt enkelt debuten vänta.

 

 

Text och bild: Sandra Magnusson