bloglovin

Cellen, kroppens byggsten

Genetik är ett område som berör forskningen kring våra gener och arvsmassa. Varför detta är så intressant visade den österrikiska munken Georg Mendel. Han visade att en individs egenskaper ärvdes från individens föräldrar, d.v.s. att individen fick vissa egenskaper från sina föräldrar.

 

Det som ärvs från en individ till dess avkomma är en del av arvsmassan så kallade ”gener”. Detta är precis vad man forskar om inom genetiken vilket också hörs på namnet ”gen”-etik. Därför är det viktigt att förstå vad en gen är för att sedan kunna förstå hur gener nedärvs.

 

För att förstå ordet gen måste vi först förstå hur kroppen är uppbyggd. Som du säkert vet är din kropp uppbyggd av hud, muskler, skelett och olika organ såsom magsäck, tarmar, ögon med flera. Ja allt som din kropp består av består även det av någonting. Så vad består hud, muskler, magsäck och det andra av?

 

 Bild t.v: Elin Husberg

 

Svaret på frågan är – celler. Huden är uppbyggd (gjord av) hudceller, muskler består av muskelceller och så vidare. En del organ består av flera olika celler beroende på vilka funktioner som organet har. Blod t.ex. består av tre olika celler, röda blodkroppar (en sorts celler), vita blodkroppar (en annan sorts celler) och blodplättar (3:e sorten av celler). Dessa tre olika cellsorterna har olika funktioner. De röda blodkropparna transporterar runt syre till kroppens alla organ. De vita blodkropparna ingår på olika sätt i kroppens immunförsvar och blodplättarna har en viktig funktion i att koagulera (stelna) blodet då man t.ex. har fått ett sår.

 

En cell blir fler
Som ovan nämnts så består kroppens olika organ och delar av celler. Men all hud på hela kroppen består inte av en enda hudcell utan av flera miljoner små hudceller. Om du trillar och slår dig så du får ett sår och det börjar blöda t.ex. Som ovan nämnts har blodplättarna här en viktig uppgift. De cellerna koagulerar blodet. Med det menas att (som du säkert vet) blodet stelnar efter ett tag och det slutar blöda. En ruva bildas. Efter några dagar så trillar ruvan bort och under finns ny hud. Hur kan det komma sig?

 

Jo, för att bilda ny hud behövs det bildas nya hudceller. Nya hudceller bildas genom att en hudcell delar sig och blir två hudceller. Tänk dig att alla hudceller kan dela sig och bli två hudceller. Detta sätt att föröka sig på kallas delning och är även så bakterier förökar sig. Celldelning kallas med ett finare ord för ”Mitos”.

 

DNA, mallen för den nya cellen
Hur vet cellen vid delningen hur den nya cellen ska se ut?

 

Svaret är att det i cellens kärna finns en ritning som beskriver hur en ny cell ska se ut. Denna ritning kallas DNA (deoxiribonukleinsyra). DNA är en ritning över hur en ny cell ska se ut och även en mall över den nya cellens funktioner. DNA mallen kan man säga är ett kodspråk som beskriver cellens ”genom”.

 

Genom [jeno:´m] = den genetiska information som nedärvs från förälder till avkomma.

 


”Genomet” är hela ritningen över cellens alla funktioner. Man kan dela upp genomet i delar. En sådan del eller sekvens av genomet är det som kallas för en ”gen”.

 

DNA har en spiralformad struktur som bilden nedan visar. DNA består av fyra proteiner som binder till varandra på olika sätt och på så vis kan det bildas oändligt många olika variationer.

 

Hur det hänger ihop;

 

I cellkärnan finns hös människor 23par av kromosomer (46st kromosomer). Kaniner har 44st kromosomer (22 kromosompar). Varje kromosom består av den långa DNA ”tråden” som är packat hårt för att ta så liten plats som möjligt (kromomen = bästa sättet att packa DNA för att ta så lite plats som möjligt). DNA är hela tråden som är en spiralformad konstruktion. En bit(sekvens) av DNA tråden = en gen. DNA består av 4st kvävebaset som i högra bilden förkortas A (Adenin), T(Tymin), C(Cytosin), G(Guanin). Dessa kvävebaser binder till varandra och kommer i olika ordning, vilket ger olika variationer av gener.

 

Text: Sandra Magnusson


Kommentarer
Postat av: Louise

Hej! Har ni några källor på det ni skriver? Försöker att skriva mitt gymnasiearbete om kaniner och behöver en pålitlig källa på att kaniner har 44 kromosomer och jag har inte hittat någon, har ni några tips?

Svar: Hej! Någon källa står inte med i artikeln som Sandra skrev för 2 år sedan men när artiklar skrivs så görs de efter pålitliga källor. Räcker dock inte till ett gymnasiearbete då man verkligen behöver en källa men googlar du så får du upp flera andra sidor där det står att kaniner har 44 kromosomer, kanske du kan använda någon av de källorna? :) Mvh Malin
Kaninmagazinet

2017-01-15 @ 12:02:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback