bloglovin

Vad är genetik?

Ordet genetik kommer som många andra från grekiskan ”ge´nesis = ”ursprung”, ”uppkomst”. Man kan enkelt säga att genetik = ärftlighetslära. Genetik är ett begrepp som omfattar forskningen om vår arvsmassas (mallen för hur vi ser ut) uppbyggnad och funktion. Det kanske mest intressanta inom genetiken är förändringar i våra gener (arvsanlag) och vilken påverkan det kan komma att få för den enskilda individen.

 
Bakgrund

Vi människor har sedan vi domesticerade de första vilda djuren bedrivit avel. Utan att egentligen veta varför en avkomma inte är helt lik sina föräldrar har man avlat på djur med önskvärda egenskaper och sett att avkommorna i sin tur har fått dessa egenskaper. Dessa individer ärver i sin tur ner det till sina avkommor och så vidare. Det är tack vara denna avel och selektion (urval av avelsdjur) som människan fått fram olika raser, färger, pälstyper och mycket mera hos våra husdjur. Det visade sig att avkomman ofta var bättre än sina föräldrar sett till de egenskaper man ville få fram. Ett exempel som visar tydlig påverkan av avel och förbättring är mjölkavkastningen hos kor. Under 1800talet var medelavkastningen för en ko runt 800-1000 liter mjölk. Idag mjölkar en ko totalt per år ca 9 000 liter.

 

 
 
Genetikens grundare

Forskaren och senare genetikern William Bateson myntade det engelska uttrycket för genetik ”genetics” år 1905. Dock är ärftlighetsläran äldre än så och under 1800 talet så sysslade den österrikiska munken Gregor Mendel med olika försök som visade arvsanlagens (genernas) betydelse. Mendel visade att generna har betydelse hos både djur och växter och han upprättade ”ärftlighetslagar” som gäller än idag. Därav brukar Mendel ofta benämnas som genetikens grundare. 

 

Mendel visade med sina försök vad som hände vid nedärvningen hos diploida arter. I bilden nedan kan du se att nedärvningen följer samma mönster hos både blommor som kanin. Bilden nedan ska visa översiktligt färgvariationer hos avkommor (4st avkommor), vilka i kaninernas fall kan t.ex. vara ungarna i en kull.

 

Som du kan se så får individen som har genen ”b” i dubbel uppsättning (två b) en annan färg än övriga ”syskon”. Det var bl.a. detta Mendel visade med sin forskning och beskrev varför detta skedde. Vi kommer gå närmare inpå detta i senare artiklar.

 

 

Allel = variant av gen. Om ”B” är en gen så är ”B” och ”b” samma gen men olika varianter av denna, dvs. olika alleler.

Diploid = en art som har två alleler av varje gen. Därför skriver man som i bilden ovan ”Bb” (två bokstäver = två alleler).

 

Detta var lite om genetikens bakgrund. Senare kommer vi gå djupare in på detta ämne som är väldigt omfattande. Undrar du över något så är det bara att skicka iväg en fråga.

 

 

Text och foto: Sandra Magnusson


Kommentarer
Postat av: kaninliivet

kolla gärna våran kaninblogg :) <3

2012-08-20 @ 19:27:20
URL: http://kaninliivet.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback