bloglovin

Gener sitter i par

Vi har tidigare nämnt att en unge får hälften av sina gener från mamma och andra hälften från pappa. Kaniner liksom vi människor är diploida vilket betyder att vi har ett jämt antal kromosompar. Kromosomerna sitter nämligen i par vilket vi ska gå in på mer i denna artikel.

 

Varför AA och inte bara A?

I exemplet här kommer jag gå in på lite färggenetik då färg är ett perfekt sätt att visa genernas inverkan. En färgkod består av flera bokstäver (som beskriver olika gensekvenser) som påverkar vilken färg en kanin får. En sådan färgkod skrivs exempelvis:

 

AA BB CC DD GG = viltgrå färg

 

 

Varför skriver vi då AA och inte bara ett enkelt A?

Detta beror på att generna sitter i par (liksom kromosomerna), så kallade genpar. Ett ”A” kommer från mamman och det andra ”A:et” i paret har ungen ärvt från sin pappa.

 

Nu går vi händelserna lite i förväg. För att förstå sambandet mellan kromosomer och gener så är det bra att gå tillbaka och läsa artikeln ”Cellen, kroppens byggsten”.

 

Varje art har ett bestämt antal kromosomer. Nedan kan du se antalet kromosomer för olika arter:

Människa – 46st kromosomer (23st kromosompar)

Kanin – 44st kromosomer (22st kromosompar)

Hare – 48st kromosomer (24st kromosompar)

 

En kromosom i varje par har ungen fått från sin mamma och den andra kromosomen från pappan. Kromosomen består ju i sin tur sedan av gener. Ena ”A” genen sitter på den ena kromosomen, och det andra ”A:et” sitter på den andra kromosomen. A och A är samma gen och sitter därför på samma plats på kromosomen. Locus är ett finare ord för ”plats på kromosom”.

A genen sitter på samma plats på de båda kromosomerna. Plats på kromosom heter med ett finare ord locus. Gener som sitter vid samma locus är alleler till varandra = de är varianter av samma gen.

 

 

Inom färggenetiken kommer man ibland prata om ”A locus”. Då pratar man oftast om vilka ”A” gener som kaninen bär på (har i sin färgkod). I exemplet ovan har kaninen ”A” och ”A”. Senare kommer vi gå in på variationer av ”A” genen. En del kaninen kan därför bära ”A” och ”a” exempelvis. Detta kommer vi gå igenom i senare artiklar.

 

Liten ordlista

Locus – plats på kromosom där en viss gen finns. Ett locus, flera loci.

Allel – Gener som sitter på samma locus (exempelvis A generna, AA) är alleler till varandra. Allel = genvariaant, ex. A och a.

 

Vi ska gå närmare in på några av orden senare.

 

 

Text och foto: Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014


Hemmagjord aktiveringsboll

Det finns många saker i hemmet man kan använda till bra saker innan dem kastas, en av dem är toalättrullen. Med hjälp av en sax kan man göra en hemmagjord aktiveringsboll.

 
Det du behöver är:
Sax
En toarulle
Godis/foder
 
 
 
 
Klipp toarullen i lagomt stora bitar och sedan sätt ihop dem med varandra. Börja med att sätt två stycken biter som ett kors, och sedan sätter du en på sidan osv.
 
 
Här användes bara fyra bitar för att godiset lättare skulle komma ut. Vill du ge din kanin en riktig utmaning kan du sätta på fler bitar så det blir tätare, då måste kaninen bita upp lite för att få ut godsakerna.
 
 
Stoppa sedan i godis/fodret i bollen och sedan ge till kaninen.
 
 
 
 
Text och foto: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2014

Arv och miljö

Man brukar säga att det som gör en individ till den individ den är beror till hälften på arv (gener) och andra hälften beror på miljön. Så det som gör dig till just dig är dels dina gener men även den miljö du lever i.

 

Ett litet exempel på detta är öronlängden hos hermeliner. En hermelinunges öron beror dels på arvet från sina föräldrar men dels på miljön. Säg att ungens föräldrar har korta och små öron (önskvärt). Då är sannolikheten att ungen ska få korta öron stor. Dock spelar miljön in här och man brukar säga att hermeliner får längre öron om de födds och växer upp under varma förhållanden (t.ex. sommarhalvåret). Jämför man med hermelinungar som födds då det är lite kallare så kan man se en skillnad vad gäller öronlängden. Dessa ungar får kortare öron jämfört med de ungarna som födds under årets varmare del.  

 

Man brukar använda följande formel:

Genotyp + miljö = fenotyp

 

Genotyp?

Vad är då genotyp?

Enkelt förklarat så är genotyp något vi inte kan se. Det är individens uppsättning av gener (arvsanlag). I exemplet ovan så är genotyp alla gener som hermelinungen har. I exemplet pratar vi endast om en specifik gen (som styr öronlängd), men genotyp är en individs alla gener.

 

 

 

Fenotyp?

Vad är då fenotyp?

Fenotypen kan vi lite enkelt förklara som något vi kan se hos kaninen. När det gäller färg så är genotypen = färgkoden, medan fenotypen är den färg vi kan se med blotta ögat på kaninen. I exemplet ovan är fenotypen öronlängden som blir och som vi faktiskt kan se. Fenotypen är beroende av genotypen och miljön därav ekvationen Genotyp + Miljö à Fenotyp.

 

 

Text & bild: Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014