bloglovin

Jämförelse:frigående kaniner och burkaniner

Jämförelse av beteenden hos frigående kaniner och burkaniner

 

 

Detta är ett mindre arbete utfört i kursen Etologi 1 på universitetet, Etologi- och Djurskyddsprogrammet, med syfte att lära studenten utföra etologiska studier. Studien i sig är väldigt begränsad, men det tas upp mycket fakta. 

 

Introduktion
Mycket av den forskning som är gjord på kanin är gjord för att öka välfärden hos laboratoriekaniner, men väldigt lite forskning är gjord på sällskapskaniner (Edbom, 2011). I laboratorieburar har man sett att kaninerna utför fler stereotypier och att de ”vilar” mer i sittande position än de gör i större, berikade burar (Gunn & Morton, 1995). Man har också sett att kaninhonor som bor med artfränder inte utför stereotypier och är mer naturligt aktiva (Lidfors, 1999). Stereotypier är repetitiva beteenden utan funktion (Mason, 1991). Den forskning som finns på sällskapskaniner visar att ett problem som finns med kaninhållning i bur jämfört med olika sorters frigående system är att de ändrar sin tidsbudget så att de är mer inaktiva (Schepers et al., 2009). Kaniner i oberikade burar spenderar mindre tid med att födosöka, de utför stereotypier och de kan inte utföra några sociala beteenden, om de hålls ensamma (Schepers et al., 2009).

 

Tamkaninen är släkt med den Europeiska Vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och mycket lik den i sitt beteende och sina behov (Lehman, 1991). Nästan all vildkaninens tid spenderas under marken i hålor och gångar, förutom när de kommer upp för att beta (Schepers et al., 2009). Ungefär hälften av vildkaninens vakna tid, vildkaninens tidsbudget, spenderas med att inta föda, ungefär en fjärdedel spenderas vilande och resterande fjärdedel fördelas främst mellan utforskande, underhåll av renlighet, rörelse och sociala beteenden (Schepers et al., 2009). Kaniner är främst aktiva under skymning och natt men de kan anpassa sin dygnsrytm till rådande förhållanden (Hansen & Berthelsen, 2000).

 

Syftet med denna studie av tamkaniner var att se om det finns några tydliga skillnader mellan beteendet hos burlevande kaniner och frigående kaniner inomhus samt om kaniner har ett stort grävbehov.

Efter tidigare erfarenhet, och i enighet med tidigare forskning, var mina hypoteser att
1) Burkaniner är mer inaktiva och utför fler frustrationsbeteenden så som att gräva i burbottnen. 2) Frigående kaniners tidsbudget bör mer likna vildkaninens och därför bör de spendera mest tid med att äta. 3) Kaniner som har ett gömställe, kommer inte att gräva i någon större utsträckning. Detta eftersom de då inte måste gräva för att skapa ett skydd.

 

Material & Metod
Innan studien påbörjades bestämdes vilka beteenden som var relevanta för studien. Då inte alla kaniner i studien bodde med en artfrände uteslöts sociala beteenden. Vanliga kaninbeteenden så som att äta, ligga och att putsa sig var givna. Vissa beteenden uteslöts på grund av platsbrist i protokollet. Ett etogram (Tab. 1) skrevs för de beteenden som skulle studeras.

Tab. 1: Etogram för kanin i studien

Ligger

Magen, sidan eller ryggen vilar på marken

Äter strå ospec

Intag av stråfoder i munnen, samt tuggande av detta

Skuttar ospec

Kaninen rör sig från punkt A till punkt B

Gräver motiverat

Krafsar med framtassarna på en yta som går att manipulera

Gräver omotiverat

Krafsar med framtassarna på en yta som inte går att manipulera

Gnagar

Använder tänderna för att manipulera/äta ett större fast material

Dricker

Suger in vatten i munnen/slickar på en vattennippel

Putsar sig

Använder tunga och tassar för att tvätta sig själv

Övrigt

Allt som inte stämmer in på ett annat beteende beskrivet i etogramet

 

Fyra kaniner valdes ut från varje typ av levnadsmiljö. De frigående kaniner som valdes var helt enkelt de som fanns att tillgå. Deras utrymme var ca 20 kvm, i så kallade korridorsrum i studentboende, med artfrände och berikningar så som bland annat tunnlar, gömställen, utkiksplatser, strö och stråfoder (Fig. 1; Fig. 2). 

 

 Fig 1: En del av ett rum med frigående kaniner. Ca 20 kvm. Foto Emma Almquist
 
Fig. 2: En del av ett rum med frigående kaniner. Ca 22 kvm. Foto Emma Almquist
 
Burkaninerna observerades på gård som valdes eftersom att de har många kaniner i burmiljö. Deras utrymme var 0,72 kvm, utan artfrände men med berikningar i form av stråfoder, gömställe och strö i hela buren (Fig. 3).
 

Fig. 3: Kaninbur med mått i centimeter inredd med gömställe (brun), strö (gul) och höhäck (grön).

 

Metoden som användes var fokaldjursstudie med momentanregistrering. Intervallen var en minut långa, 2 individer i taget observerades itaget. Vid varje intervall antecknades vad de två kaninerna som observerades gjorde. Protokoll användes och beteenden antecknades med bläckpenna.

 

Kaninerna observerades mellan 20.00 och 23.00 på kvällen eftersom att kaniner är kvälls och nattacktiva (Hansen & Berthelsen, 2000). Varje observation var 20 minuter lång och gjordes två gånger per kanin, med pauser mellan de två observationerna. Under alla observationer störde observatören kaninerna i så liten mån som möjligt. Tiden mellan att observatören placerats på vald plats tills dess att observationen startade var 10 minuter. Detta för att kaninerna skulle ha möjlighet att vänjas vid observatören så att dess inverkan på djuren skulle vara minimal, för ett så korrekt resultat som möjligt. Alla kaniner var i det utrymme där de lever största delen av sina liv; bur respektive korridorsrum.

 

Protokollen överfördes till diagram i Excell och tolkades.

 

Resultat

 

Fig. 4: Medelvärde av beteenden utförda under 20 minuter för en frigående kanin som observerades i intervall.

 

Fig. 5: Medelvärde av beteenden utförda under 20 minuter för en burlevande kanin som observerades i intervall.

 

Kaninerna i studien spenderar mest tid med att äta stråfoder (Fig. 4; Fig. 5). De frigående kaninerna spenderar drygt hälften av tiden med att äta och burkaninerna något mindre (Fig. 4; Fig. 5; Fig. 6). De observerades inte gräva, vare sig för att manipulera omgivningen eller stereotypiskt (Fig. 4; Fig. 5).


De frigående kaninerna ligger något mer än kaninerna i bur, samma sak gäller putsandet (Fig. 4; Fig. 5; Fig. 6). De olika grupperna har relativt lika tidsbudget, men den stora skillnaden är ”övrigt”-stapeln som är väldigt mycket högre för burkaniner än för de frigående kaninerna (Fig. 4; Fig. 5; Fig. 6). 

 

Fig. 6: Jämförelse mellan medelvärde av beteenden utförda under 20 minuter av burlevande- och frigående kaniner.

 

De anteckningar som gjordes vid sidan av ”övrigt”-kolumnen i protokollet var främst ”sitter” för burkaninerna och främst ”syns inte” eller ”socialt beteende” för de frigående kaninerna.

 

Diskussion
Resultaten stämmer till viss del överens med både mina förväntningar och tidigare studier. Kaninerna i studien använde ungefär hälften av sin tid till att äta, precis som i tidsbudgeten för vildkaniner presenterad av Schepers et al. (2009). Också i enlighet med tidsbudgeten är det näst vanligaste beteendet hos de frigående kaninerna ”ligger” (Schepers et al., 2009). Dock tycks inte de burkaniner som var med i studien utöva omotiverat grävande som stereotypi eller frustrationsbeteende. Detta skulle kunna tyda på att kaninerna inte har ett stort grävbehov i den miljö de befanns sig, kanske på grund av att de alla hade gömställe.

 

Kaninerna i bur satt stilla stor del av tiden som antecknats som ”övrigt”, hur stor finns dock inte i resultaten eftersom att ”sitter” inte fanns i protokollet. Inaktivitet kan ses som ett tecken på tristess (Gunn & Morton, 1995). Sittande visades också förekomma mer frekvent i oberikade laboratorieburar i berikade burar (Gunn & Morton, 1995) vilket är i enighet med min studie. I en studie av Lidfors (1999) på honor i grupp visades att kaninerna var mer aktiva än de som bodde ensamma, vilket inte är tydligt i min studie.

 

Gräva var inte ett beteende som utövades av någon av kaninerna i studien under tiden som observationerna gjordes. Detta tyder på att, i enighet med min hypotes, kaninerna inte har ett stort behov av att gräva om de redan har bra gömställen.

 

Det som saknades i min studie var ett antal beteenden, så som ”sitter” och ”gnager omotiverat”. Dessa beteenden observerades i studien under ”övrigt” och kan ses som viktiga eftersom att ”sitter” var så välrepresenterat och ”gnager omotiverat” observerades och kan vara en stereotypi.

 

Felkällor för studien är först och främst det låga antalet kaniner som var med i studien. Om studien ska göras om med säkrare resultat bör det vara ett betydligt större antal kaniner som studeras. Individuella skillnader och kaninernas dagsform kan ha påverkat väldigt mycket. Det är dock inget som går att undvika på annat sätt än att göra underlaget så stort att individuella skillnader påverkar minimalt. Dessutom skulle jag även ha önskat att observationerna kunde göras med videokamera för att störa kaninerna så lite som möjligt.

 

Möjligt är också att burkaninerna har en något annorlunda dygnsrytm än den naturliga. De aktiveras varje dag mellan 14.00 och 17.00 vilket kan ha gjort att de anpassat sig till att vara som piggast då, något som Hansen & Berthelsen (2000) visade att kaniner kan göra. Detta kan göra det aktuellt att göra en pilotstudie av kaninernas dygnsrytm om studien ska göras om.

 

Slutsatser som kan dras från denna begränsade studie är att den tydligaste skillnaden som finns mellan beteendet hos burlevande kaniner i stall och frigående kaniner inomhus är att burlevande kaniner ägnar mer tid åt att ”sitta”. I övrigt är det bara mindre skillnader, men de frigående kaninerna i min studie har en tidsbudget i något större utsträckning liknar den tidsbudget som Schepers et al. (2009) presenteras för vildkaninen. Detta bör tyda på att de kan utföra fler naturliga beteenden än burkaninerna.

 

Inga kaniner i studien utförde grävbeteende, vilket kan indikera att de inte har ett stort grävbehov. Om det beror på om de har gömställe kunde inte undersökas eftersom alla kaniner i studien hade någon sorts gömställe. Det behöv ytterligare studier kring kaniners behov att gräva. I framtida studier bör man jämföra kaniner med och utan gömställe.

 

Text: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2015

 

Referenser
Edbom, M. 2011. Kaninhållning för sällskapsbruk. Studentarbete 363, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara.
Gunn, D., Morton, D. B. 1995. Inventory of the behviour of New Zealand White rabbits in laboratory cages. Applied Animal behaviour Science. 45: 277 – 292
Hansen, L. T. & Berthelsen, H. 2000. The effect of environmental enrichment on the behaviour of caged rabbits (Oryctolagus cuniculus). Applied Animal Behaviour Science. 68: 163-178
Lehmann, M. 1991. Social behaviour in young domestic rabbits under semi-natural conditions. Applied Animal Behaviour Science. 32: 269-292.
Lidfors, L. 1997. Behavioural effects of environmental enrichment for individually caged rabbits. Applied animal behaviour science. 52: 157-169.
Mason, G. J. 1991. Stereotypies: a critical review. Animal Behaviour. 41: 1015-1037.
Schepers, F., Koene, P., Beerda, B. 2009. Welfare assessment in pet rabbits. Animal Welfare. 18: 477- 485.


Kommentarer
Postat av: Johanna

Mycket intressant!

Dem observationer på mina kaniner jag har haft frigående innomhus och utomhus är att de varit mest aktiva på morgonen/förmiddagen och kvällen/början av natten med en ganska lugn period med mycket vilande mitt på dagen/eftermiddagen. Min nuvarande utför visst gräv och gnagbeteende inne i stitt tunnelsystem (byggt av papplådor)och han är mer aktiv på natten om jag är uppe än om jag ligger i sängen han är även mer aktiv när hunden/hundarna är här hemma.

Vad jag observerade med mina förra kaniner var att honorna verkade ha ett större behov av att gräva (även om de hade gömslen) och de grävde egna tunnlar på tomten med mest aktivitet under skendräcktighet. Hanarna har främst grävt för att få en svalare plats allt ligga på under varma dagar.

Då alla kaniner jag haft är angorakaniner har jag även märkt stor skillnad på aktivitet när de är nyklippta (mycket mer aktivitet) i jämförelse med fullpälsade (mycket mer liggande utsträckta på mage för svalka).

Honorna gick helt lösa utomhus på landet under somrarna och efter att vi kom hem hade de en 2-3 dagars viloperiod då de spenderade nästan all tid liggandes innan de började med sina vanliga aktiviteter igen. Även om dem observerades liggandes och vilandes under stora delen av dagarna och till stor del verkade väldigt trygga när de gick helt frigående antydde det att dem ändå var mer mentalt aktiva och redo vilket dem verkade behöva vila upp när de kom hem till en mer innesluten tryggare miljö.

Det skulle helt klart behövas göras mer studier på sällskapskaniner så vi kan förbättra deras liv ännu mer! Förhoppningsvis kommer fler i framtiden behandla dem som de smarta djur de faktiskt är!

2015-02-09 @ 13:20:24
Postat av: felicia

Intressant. :)

2015-04-10 @ 21:30:08
URL: http://efji.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback