bloglovin

Livmodercancer

Den kanske vanligaste förekommande sjukdomen hos kaninhonor är cancer i livmodern. Redan år 1958 publicerades den första vetenskapliga rapporten i ämnet. Den var skriven av Harry S. Greene och baserades på 849 st kaninhonor.

 

Sjukdomsförloppet från dess att cancern börjar utvecklas till kaninens död kan ta flera år. Fortfarande är man inte säker på orsaken till att så många kaniner drabbas av just livmodercancer. Det kan vara livmodervävnadens reaktion på att under lång tid stimuleras med höga halter könshormon (östrogen). I det vilda blir kaniner sällan särskilt gamla utan hinner vanligtvis dö utav andra orsaker än cancer.

 

 

För att förebygga uppkomst kan man låta kastrera kaninhonan (gärna innan 2 års ålder). Genom att kastrera henne tidigt slipper man även risken för bröstcancer och problem som infektioner eller inflammationer i livmodern.

 

Symptom:

 

-Blödningar från slidan

-Öm mage

-Massa i buken

-Problem med dräktighet hos avelsdjur

-Beteendeförändringar t.ex. aggressivitet eller orkeslöshet

-Nedsatt aptit

-Viktnedgång

-Cystor i spenar

-Vätska från spenar

-Anemi

 

Ofta märks inga symptom över huvud taget! Och om de dyker upp är risken stor att cancern redan spridit sig för mycket för att kaninen skall kunna räddas.

 

cancer kanin
Kanske verkar kaninen ovanligt trött

 

 

Diagnostisering:

Med röntgen eller ultraljud (efter uteslutande av andra orsaker till symptomen). Slutgiltig diagnos ställes med biopsi av den bortopererade livmodersvävnaden.

 

 

Behandling:

Kastrering. Eller avlivning om cancern spridit sig för mycket.

 

 

Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!

 

 

Text & Foto: Anita Ekman

Denna artikel är läst och godkänd av Gunnel från Djurkliniken Roslagstull.


Saltsten

Saltsten eller mineralstenar av olika slag är något av det första som djuraffärerna rekommenderar nya kaninägare. Men dessa stenar orsakar mycket mer problem än de gör nytta.

 

På många mineralstenar kan man läsa t.ex.; ”Ditt husdjur kommer att gnaga så mycket och ofta den behöver för att täcka mineralbehovet. Näringsmässiga bristsjukdomar kan därmed förhindras” vilket ju låter hur bra som helst. Dock är detta inte sanningen, man skulle nästan kunna kalla det falsk marknadsföring.

 

Foto: happypau.blogg.se

 

När kaninen äter så tar den upp så mycket mineraler den behöver för att må bra och resten utsöndras via blodet till urinen. Där kan det sedan, om det kommer för mycket mineraler, bildas små stenar som orsakar smärta när kaninen kissar. Se artikel om urinsten här. Saltet som tas upp kan vid överdoser leda till saltförgiftning. Konsekvenserna av den kan bli allt från högt blodtryck till hjärtinfarkt och stroke. Dessutom skadar saltet njurarna.

 

Men informationen på stenen säger ju att kaninen gnagar/slickar så mycket den behöver? Det är inte sant, många kaniner tycker att stenen smakar gott. Flera stenar har även smaksättningar så som morot, äpple osv, vilket såklart gör den ännu mer aptitretande för din långörade vän. Därför är missbruk av mineralstenar väldigt vanligt, vilket leder till sjukdomarna nämnda ovan.

 

 

Foto: happypau.blogg.se

 

Näringsbristen då, den som stenen ska förebygga enligt reklamen? Någon sådan kommer med stor säkerhet inte att drabba din kanin om den får pellets och hö. I dessa, speciellt pelletsen, finns det massor av mineraler vilka täcker kaninens behov mer än väl. Vill man ge extra av någon anledning så finns det många örter som gör jobbet mycket bättre!

 

När man tar rekommendationer från affärer ska man alltid komma ihåg att deras grundmål oftast är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Kan de sälja en saltsten till dig så tjänar de på affären, men de tjänar inte på att berätta för dig varför den kan vara farlig. Ta inte risken att din kanin blir sjuk och får ont, skippa saltstenen!

 

Text: Emma Almquist
Källor: 
http://www.djurklinikenroslagstull.se
http://www.veterinaren.nu/