bloglovin

Inavel XVII - Sammanfattning

Detta är sista delen i artikelserien om inavel. I denna del visas endast en enklare sammanfattning av fördelar och nackdelar med inavel.

 
För att läsa föregående artiklar om inavel, klicka in på: Genetik översikt
 
 

Fördelar med inavel

* Snabbt avelsframsteg

* Kontrollera om det finns dolda defekter i stammen (kräver dock nästan 100% inavelsgrad)

 

Nackdelar med inavel

* Minskad genetisk variation

* Ökad homozygotigrad

* Uppkomst av defekter/sjukdomar

* Minskad fertilitet

* Sämre överlevnad

* Sämre sjukdomsresistens

* Mindre djur

* Lägre avelsframsteg på sikt

 

Det är viktigt att ha en så stor genetisk variation (så många olika alleler som möjligt) i en population. Inavel minskar denna genetiska variation drastiskt. Man kan se det såhär – den genetiska variationen är det som gör att vi idag kan selektera och bedriva den avel som vi har. Utan genetisk variation = ingen selektion = ingen avel. 

 

 

 

Text & bild: Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2015


Inavel XVI - Inavel i siffror

Artikelserien om inavel börjar nu gå mot sitt slut. Men än finns en del intressant fakta för dig att lära. Med hjälp av dina nya kunskaper om inavel hoppas jag nu du kan förstå helhetsbilden. I denna del får du lära dig lite om olika avelsstrategier och inavel i siffror. En väldigt intressant del!

 

Inom hund och kattaveln finns det flera rekommendationer när det kommer till inavel och hur hög inavelsgraden max bör vara. Vi är än så länge lyckligt lottade och har inte samma problem som många rasuppfödare av hund och katt. Men att redan nu tänka långsiktigt och se till att inavelsgraden hålls nere är vad jag anser en mycket god idé. Att som enskild uppfödare arbeta för en sådan avelsplan är svårt. För att lyckats behövs det att alla arbetar åt samma håll. 

 

Inom hund och kattaveln finns det som sagt vissa angivna gränser vad gäller inavel. Dessa siffror har en vetenskaplig bakgrund och har arbetats fram av avelsrådgivare. Personligen anser jag att dessa siffror är väldigt bra. Även om vi som sagt inte har samma kritiska situation inom kaninaveln så är det aldrig fel att ha med sig dessa i tankarna när man planerar en kull.

 

* Inavelsgraden bör inte öka med mer än 0,25-0,5% per generation 

* Inavelsgraden beräknad på fem generationer bör inte vara högre än 2,0-2,5%

* Inavelsgraden bör max vara 6,25% (kusinparning) vid enstaka parningar

 

 

En generation är ett begrepp som används om ”släktled”. Ex. en kanin har ”Skåningen” i 3:e led – det innebär att kaninen har Skåningen i 3generationer bak i stammen (ex. farfar).

 

 

När vi pratar om avkommor efter en enskild individ finns även här riktlinjer inom hund- och kattaveln:

 

* En hane bör inte vara far till mer än 5% av totala antalet valpar som födds per år

* En hane bör max få 35st avkommor och max 70barnbarn

* En hona(tik) bör max få 25st avkommor

 

Jämför detta med några av våra mer använda individer i aveln idag. 

 

Jag säger inte att vi helt ska gå efter dessa siffror men jag tycker att man på många punkter kan jämföra hund och kanin (ex. kullstorlek, levnadsår). Att hålla nere antalet avkommor efter en enskild individ tror jag inte är till någon nackdel för aveln.

 
 
 

Text & bild: Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014


Inavel XV - Sätt att undvika inavel

Så långt det är möjligt är det för arten klokt att undvika inavel. Hur gör man då detta? Går det och vilka sätt kan man använda?

 

Ett sätt att undvika inavel är att använda fler djur i avel. Att använda fler djur och inte selektera lika hårt gör att avelsframsteget tar längre tid men i slutändan är det värt det.

 

Man bör också se över vilka djur som används i avel och se till att inte ”överanvända” samma individ i aveln. Att låta en individ få flertalet avkommor ökar inavelsgraden på sikt. Tänk själva. En individ får kanske 20 avkommor. Av dessa 20 avkommor får 10st egna kullar och varje unge får kanske 20 avkommor (20x10=200). Helt plötsligt har individen som vi från början inte tyckte hade så många avkommor 200 barnbarn som då är släkt med denna individ. Att hitta en partner som inte har denna individ i släkten blir då svårare.

 

 

 

Text & bild: Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014


Tidigare inlägg