bloglovin

Vad ser kaninen?

Vi har alla en gång funderat över hur vårt husdjur ser på oss, hur ser vi ut för dem, ser dem färger? Varför blir dem plötsligt rädda?

 

Kaninens ögon och människans ögon är olika utformade. Våra ögon är placerade fram och ger en binokulär vision och djupseende, vårt synfält smälter alltså samman och vi kan bedöma avstånd. Detta seende skapades för våra apkusiner, eftersom de ska kunna hoppa mellan träden. Vi har även bra färgseende som hjälpte till att hitta mogen frukt.

 

Foto: Linnéa Olsson
 

Kaninens ögon är inte formade för att hitta föda och förflytta sig utan för att snabbt upptäcka faror från alla håll. Deras ögon är placerade högt på huvudet och på sidorna av huvudet. Detta gör att de får en syn på nästan 360 grader, liksom långt över kaninens huvud. Kaniner brukar vara framsynta vilket förklarar varför de kan bli skrämda av exempelvis ett flygplan som kör ovanför dem, det är samma sak som det flyger en hök ovanför dem, deras sinnen säger åt dem att springa och gömma sig.

 

Tyvärr så finns det en nackdel med detta synfältet, de får en liten blind fläck rakt framför ansiktet och kaninens synfält utesluter en tredimensionell vy av närliggande objekt.

 

Foto: skuttis88@ifokus

 

När kaninen vrider lite på huvudet åt sidan så ser den dig faktiskt perfekt, vi ser det som kaninen tittar ”i sidled”.

 

Ryggradsdjur överlag har två olika typer av fotoreceptorceller i ögats näthinna som kallas för stavar och koner.
Konerna ger ögat en hög upplösning. Har man fler än en kontyp i ögat gör det att man kan uppfatta olika våglängder av ljus, färger.
Vi människor har tre olika kategorier av koner, deras maximala känslighet inom de röda, blå och gröna.

 

Enligt en studie i slutet av 1900-talet kom de fram till att kaniner har en begränsad förmåga att skilja mellan vissa våglängder av ljus, uppfatta dem som olika färger.
Uppenbarligen klan de skilja mellan de våglängder vi kallar gröna och blå men de kanske inte ser dem som vi gör, men de *kan* skilja dem åt. De har alltså begränsat färgseende, troligen har dem två olika konsceller, alltså blå och grön.  

 

Foto: Malin Hultman
 

Den andra typen av ljusmätare (stavar) ger en hög visuell känslighet i situationer med svagt ljus men de får en relativt dålig upplösning, alltså ser kornigt. Kaninen ser bättre än människan i svagt ljus (dock så är den inte så tydlig).

 

När du läser denna text fokuserar en liten del av din näthinna (fovea) på bokstäverna. Detta är en minimal, konformad fördjupning i näthinnan, fodrad vägg till vägg med en hög celler av koner.

 

Kaniner har också små områden med fler koner än stavar och det har mycket lägre kon densitet än vår fovea har.

 

Foto: Angelica Nilsson


Alltså, den bilden som kaninen får av dig är väldigt grynig jämfört med vår syn. Detta är ingenting som är ett problem för kaninen, den känner igen dig med hjälp av din röst, doft, kroppsrörelser och form (– Du är kaninens favoritmänniska!)


Kommer du och bär tillexempel en låda eller massa kassar förändrar du din form och det kan leda till att kaninen blir rädd för dig.

 

Foto: Mathilda Cornelius
  

Text: Nathalie Månsén
Källa: http://www.rabbit-information.co.uk


Varför utekaniner INTE ska tas in om vintern

När termometern börjar ticka neddåt och snöstormen friskar i runt knutarna blir vissa oroliga och väljer att flytta sina kaniner inomhus. "De måste ju ha det bättre inne i den mysiga stugvärmen" Elller?
 
 
 
 
Att låta kaninen bo ute är ett bra alternativ för den som av olika anledningar inte kan eller vill ha kaninen inne i huset. Kaniner tål kyla väldigt bra och kan alltså bo utomhus även på vintern. När det gradvis blir svalare under hösten så sätter den en ordentlig vinterpäls. Pälsen i kombination med rätt boende och utfodring ger goda förutsättningar för en problemfri utevistelse. Om buren har vindskyddande väggar, är ordentligt bäddad med isolerande strö (halm) och utfodring (och vattning) sker på korrekt sätt så klarar kaninen många minusgrader. 
 
En kanin med vinterpäls bör ej tas inomhus. Detta eftersom de riskerar att få värmeslag. Vi människor kan klä av oss våra vinterkläder och på så sätt snabbt reglera temperaturen, det kan inte kaninen. Dessutom kan inte kaniner svettas, vilket gör att kroppen snabbt blir alldeles för varm. Kroppen är mycket känslig när det gäller överhettning, det kan till och med leda till döden.

Att ta in den i några minuter kan vara ok t.ex. för att klippa en svår klo, medicinera eller om kaninen badat i vattenskålen, men i övrigt ska man undvika detta. Var mycket uppmärksam på kaninens beteende, en kanin som börjar bli för varm spänner ut öronen och blodådrorna i dessa blir mer framträdande, öronen är kaninens enda avkylningsverktyg.
 
Måste man av någon anledning ta in kaninen en längre stund bör utrymmet göras så svalt som möjligt. Detta t.ex. genom att ha ett fönster öppet och eventuellt lägga en kylklamp (inlindad i handduk) i kaninens närhet.

Om du låter kaninen bo i ett varmare utrymme börjar den snabbt fälla sin vinterpäls. Det handlar bara om ett par dagar innan denna process börjar. När den börjat tappa sin varma päls kan du inte flytta ut den i den kalla vintern igen.
 
 
 
 
 
Tänk dig att du flyttar in en kanin till +20℃ när det är -30℃ ute, det är en temperaturskillnad på 50℃! Inte så hälsosamt. Det brukar sägas att kaniner tål en temperaturväxling på cirka 10℃. Alltså, om det är -10℃ utomhus kan du ta den till ett utrymme där det är 0℃ utan att riskera värmeslag. Om det är +20℃ ute kan du ta den till ett utrymme där det är +10℃ utan att den börjar frysa. Detta är såklart ingen magisk gräns, men kan vara något att ha i åtanke.

Kom ihåg att kaniner tål kyla bättre än värme. Flyttar du en kanin till ett kallare utrymme kan du hjälpa den att skydda sig mot kylan genom att lägga in halm i buren. Men tar du en kanin till ett varmare utrymme finns det inte så mycket att göra - den kan som sagt inte klä av sig.
 
Du som planerar att skaffa en utekanin måste ta ställning till detta: Är du beredd på att stå ute i kallaste vintern för att ta hand om din kanin? Den behöver sällskap och aktivering lika mycket som en innekanin och detta måste du kunna ge den, varje dag, oavsett snö, minusgrader och snålblåst. 
 
 
Text: Fanny Arvendal & Anita Ekman 
Foto: Anita Ekman 
© Kaninmagazinet 2014

Hur en innekanin fungerar ute i kylan

Om man ska ta ut en innekanin under vinterhalvåret finns det många delade åsikter om. En del tycker inte alls det är okej medan en del tycker att det funkar bra under några minuter.


En kanin fungerar inte som en häst, som man lägget ett täcke på när det är kallt ute. Hästen fungerar så att den värmer upp täcket med kroppsvärmen som håller det varmt, hästar släpper ut mycket kroppsvärme.

Det fungerar inte riktigt likadant på en kanin utan de behåller en stor del av värmen istället och då finns det ingenting att värme upp ett täcke med. Genom att hålla uppe värmen gör kaninen så att den fluffar upp sin päls så att det blir ett skyddande lager mellan kaninen och kylan. Har du ute din kanin när det är väldigt kallt ska man undvika att klappa den, då lägger sig pälsen ned.
Alltså ska man inte använda ett liknande täcke eller tröja på kaninen när den är ute. Det kommer inte att fungera då den bara plattar till pälsen, vilket alltså ger motsatt effekt.

 

holländsk kanin ta ut en innekanin på vintern

 

Det bästa vädret för att ta ut sin innekanin i kylan är när det är vindstilla och några plusgrader. 10 minuter brukar vara en lagom tid, märker du att din kanin fryser tar du in den direkt.

Sedan sägs det att kaniner kan få urinvägsinfektion om de är ute när det är kallt. Honor löper större risk än hanar.
Det finns ett par fall då en hona har varit ute på vintern och sedan fått urinvägsinfektion, om utevistelsen var anledningen till det är inte helt säkert men det var den enda tänkbara anledningen.

 

Text: Nathalie Månsén


Tidigare inlägg