bloglovin

Hur agera vid magstopp?

Kaninens mage är väldigt känslig och kan av olika anledningar hamna i obalans! Ett allt mer vanligt problem som tillstöter är ett så kallat magstopp!

Hur märker man då att ens kanin har råkat ut för detta? Vanligtvis vill kaninen varken äta eller dricka. Den sitter ihopkurad i ett hörn och kan inte bajsa. För att ännu mer vara säker på att kaninen verkligen har magstopp är att tempa den, då den får låg temp. Ligger tempen under 36 grader är det verkligen akut!

Det du som ägare själv kan göra är att först och främst släppa ut kaninen i en hage och se om kaninen vill röra på sig, för i tidiga stadier kan bara rörelse göra att tarmmotoriken kommer igång igen. Hjälper inte det är det viktigt att påbörja behandling på en gång. Tänk på att försöka vara lugn, då kaninen har väldigt ont och säkerligen redan är väldigt stressad av bara det. Sätt kaninen på ett stadigt underlag och gärna på ett inhägnat område ifall den skulle protestera och skutta iväg. Ibland är gaser i magen inblandat och kan inte komma ut pga att tarmrörelserna avstannat. Och ja, kaniner kan faktiskt fisa.

Miniform, som finns att köpa på apoteket, är till för spädbarn som har kolik. Ge 10 droppar av det i munnen på kaninen med hjälp av en doseringsspruta.
Paraffinolja (går även bra med matolja) ges 2-3 mililiter åt gången i munnen, men var försiktig så kaninen inte andas in oljan.
Kaffe (svalt, ej varmt) är laxerande och funkar aktivt mot såväl gaser som förstoppning, men ska ges med försiktighet.

 

 


Fortsätt med att massera magen på din kanin. Sätt kaninen med huvudet emot dig och lägg sen handen på höger sida (framifrån sett) så kommer du känna magsäcken som säkert är väldigt spänd och fylld. Massera försiktigt med några fingrar i cirkelrörelser uppifrån och ner. Sätt sen kaninen i ditt knä och ställ den upp så den står med baktassarna i ditt knä. Massera sen neråt. Efter det håller du upp kaninen vågrätt och skakar försiktigt fram och tillbaka. Låt den röra sig en stund om den vill det annars kanske du får hjälpa till lite, så kan eventuellt pluttarna börja ploppa ut igen. Gör de inte det kan du massera lite till och sen låta kaninen vila en liten stund, men lämna den inte utan uppsyn allt för länge då den snabbt kan bli sämre. Det är jättebra om du har ett stetoskop hemma för då kan du lyssna på kaninens mage o lyssna efter tarmljud. Ta även en temp igen för att se om den gått upp något, har den det är det ett gott tecken.

 

 


Var envis och ge inte upp i första taget, många gånger kan du klara av att få igång kaninens mage själv. Men blir kaninen snabbt sämre ska du självklart kontakta en veterinär omgående då utgången annars kan bli att du förlorar din vän. När magen är igång igen är det viktigt att bara ge hö och vatten till en början. Har kaninen lite dålig aptit på hö kan du stödmata med Critical Care, då det är viktigt att kaninen börjar äta så magen håller igång. Är även bra att ge någon typ av probotika som innehåller magens naturliga bakterier, .t ex Fiberplex, gärna i några dagar efter. För att undvika magstopp igen är det viktigt att utfodra sin kanin rätt, med hö som basföda. Att kaninen får röra på sig ordentligt, dagligen, är också otroligt viktigt!

 

 
 

Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!

 

 

Text och foto: Linda Gustavsson © Kaninmagazinet 2013


Laktosintolerans!

Hur många gånger har man inte hört eller läst att kaniner är laktosintoleranta? Men stämmer det och vart är faktan som ligger bakom det påståendet? Jag har varit i kontakt med Marianne Tornvall på Mälarens Smådjursklinik och fått svaret!


 
 
Dimjölk från däggdjur innehåller laktos. Alla diande ungar har ett enzym i kroppen som heter laktas som bryter ned laktosen så ämnet kan tas upp i kroppen. När ungarna slutar dia, slutar kroppen att producera laktas. Om vi skulle fortsätta ge ungarna laktosinnehållande kost efter de slutat dia(som vi människor gör med våra barn), kan kroppen fortsätta producera laktas. Dock är det inte naturligt för en kanin att efter avvänjning äta laktosinnehållande produkter, så det är absolut inget man ens ska fundera på att göra. 
Om man hårddrar begreppet är kaniner och andra digivande djur som slutat dia laktosintoleranta. Det kan ge symptom så som diarré, magont, att de blir väldigt allmänpåverkade eller att man inte märker så mycket.
Det viktiga att få fram i detta är att kaniner INTE ska dricka mjölk, äta ost, keso eller annat som är onaturlig föda för dem. Bara för att en kanin äter något man ger den betyder det inte att det är bra för den. Kaniner är nyfikna djur som gärna smakar på de mest konstigaste saker.
Med detta vill jag också säga att tipsen man fått av vissa veterinärer om att ge a-fil vid t. ex medecinering eller när kaninens mage av någon anledningen är i obalans, INTE ska följas.
Ge då istället Pro Viva eller helst av allt de probiotika som finns att köpa på vissa djuraffärer och många djurkliniker.
 
 
 
 
Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!
 
Text & Bild: Linda Gustavsson © Kaninmagazinet 2014
 
 

Urinsten

 En  anledning till att kaninen får urinsten eller uringrus beror på för stort intag av kalk och/eller kalcium.

 

Kaniner tar upp allt kalcium som finns i fodret de äter. Kroppen tar vad den behöver till organen. Kalköverskottet utsöndras från blodret via njurarna i urinen. Om kaninens urin är grumligt så det det på grund av kalköverskott. Pågår det under en längre tid kan man se att det bildas mer trögflytande urin och mer leraktigt.

 

Allt kalk i födan tas upp via tarmväggen och kroppen förser sig med vad den behöver från blodet och överskottet utsöndras via njurarna, d.v.s. i urinen. Följaktligen kan det bli rikligt med kalk i urinen och detta kan då ses som en vitaktig grumling av urinen. I vissa fall då överskottet är kraftigt och pågår under en längre tid kan det bildas trögflytande, leraktigt sekret eller stenar i urinblåsan som orsakar smärta och problem vid urinering. Stenar kan även vandra ned från urinblåsan till urinröret vilket ofta försvårar behandlingen. Även vad gäller kaniner är det exakta sjukdomsförloppet inte helt klarlagt.

 

Om det kommer kalk i urinblåsan så tyngs den ned och det kan bli svårt för kaninen att kissa ut allt. Allt eftersom blir det mer och mer kalk och det bildas stenar.

 

urinsten kanin
Foto: http://www.viskadalensdjurklinik.se/

 

Sitter kaninen stilla mycket är det lättare för problem. Hoppar kaninen och skuttar dagligen så urinblåsan skakas om är det större chans att gruset kan kissas ut.

 

Det är lättast att se urinsten genom rötgen eller ultraljud, ibland kan man även känna att urinvlåsan är fylld med grus eller sten, det märks även om kaninen får ont när man rör blåsan.

 

Man bör även kolla om det är blod i urinen, det gör man genom att ta en urinsticka i ett urinprov. På urinstickan finns det filterpapper som ändrar färg utifrån vilka ämnen som finns i urinen, det är ett snabbt sätt att få reda på om det finns blod i urinen.

 

 

Symptom

Symptomen påminner lite om urinvägsinfektion. Kaninen kissar på fel ställe, "kissar på sig", lämnar fläckar, kan ha ont när den kissar. Om den har ont vid urinering kan ses som att kaninen kröker rygg när den kissar, den kan även ge ifrån sig ljud.

 

Man kan se blod i urinen, men det kan vara svårt att skilja från den naturliga rödfärningen som ibland kan förekomma. Att urinen ibland blir lite föraktiv orsakas av ett ämne som heter porfyrin, helt ofarligt.

 

Det kan hända att det har bildads en sten som täpper till eller mycket grus som gör att kaninen inte kan kissa alls, detta är ett mycket akut tillstånd och man måste till veterinär omgående.

 

Luktar urinen illa kan kaninen även ha fått en urinvägsinfektion.

 

 

urinsten kanin
Foto: http://www.djurklinikenroslagstull.se

 

Behandling

Har det bildats stenar måste man operera och ta ut stenen/stenarna. Det är oftast en enkel operation. Har stenarna gått ut i urinröret är det svårare.


Har kaninen grus är det lättare att spola rent blåsan med koksaltlösning. Detta görs med narkos då det är smärtsamt för kaninen. Man fyller blåsan upprepade gånger med koksaltlösning och tömmer den tills gruset är utspätt, sedan klarar kaninen resten själv.

 

Man kan även prova en behandling i hemmet, om det inte är så allvarligt. Kaninens ägare får ge stora mängder med vatten direkt i munnen flera gånger per dag, hålla kaninen horisontellt och försiktigt skaka om nedra buken för att skaka om gruset i urinblåsan. Det kan ta upp till flera veckor, men med tid kan det gå. Så slipper man sövning och operation. Efter man har provat detta är det bra med en röntgenundersökning efteråt för att se så att gruset är borta.

 

Har kaninen både urinvägsinfektion och urinsten behandlas detta med antibiotika.

 

Det är vanligt att urinsten kommer tillbaka, man får vara beredd på att det kan bli fler behandlingar.

 

Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!

 

källor:
http://www.djurklinikenroslagstull.se
http://www.veterinaren.nu/


Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013


Tidigare inlägg