bloglovin

På utställning

Nu har du anmält dig och det är dags för första utställningen. I denna artikel får du lära dig hur det går till.



på utställning
Foto: Malin hultman


När du kommer till utställningen på morgonen så får du ett papper där det står vilket burnummer din kanins bur har. Därefter sätter du kaninen i utställningsburen som du har blivit tilldelad. Ofta finns hö redan i buren, men ganska lite, så du kan behöva komplettera/ge hö till kaninen. Vatten skall ges i vattenskål och inte i vattenflaska, eftersom att utställningsburarna inte är anpassade för sådana. Vissa väntar med att ge vädurskaniner vatten tills de har bedömts och ger istället kaninerna vatten från skålen för hand då och då under dagen. Detta eftersom att vädurarna kan råka doppa öronen i skålen och pga det bli smutsiga. En annan sak som är bra att tänka på att kolla in din kanins ”grannar”. Ofta kan kaninerna nå varandra genom gallret och om det blir bråk så kan de få små sår. Om du vill vara säker på att din kanin håller sig ifrån bråk så bör du sätta upp tex pappskivor vid gallret. Detta finns ibland på utställningen, ibland inte. Sedan är det bara att vända tills det är din tur. Har du burnummer 13 så är din kanin oftast just nummer 13 i ordningen, men ibland går de ”baklänges”. Det kommer en bärare och hämtar din kanin när det är dags. Först blir din kanin buren till vågen och sedan till domaren.

på utställning
Foto: Nathalie Månsén


Det finns en mängd olika saker som en domare kollar på. För att få en ordentlig bild av just din ras så bör du titta i Nordisk Kaninstandard. Se även ”Bedömning på utställning” och våra rasspecialer.

bedömningskort
Foto: tullingesjönskaniner.tk


Domaren kollar även så att könet stämmer överens med vad som står på bedömningslappen. Kollar även tänderna och om öronmärkningen/ringmärkningen stämmer. Om det är fel så blir kaninen diskvalificerad. För att en kanin ska hamna på prislistan krävs det att den får 94 poäng eller mer.

Domaren kollar även så att könet stämmer överens med vad som står på bedömningslappen. Kollar även tänderna och om öronmärkningen/ringmärkningen stämmer. Om det är fel så blir kaninen diskvalificerad. För att en kanin ska hamna på prislistan krävs det att den får 94 poäng eller mer.



Foto: ninnih.se



När alla kaniner är insatta i prislistan så sker en konkurrensbedömning mellan de bästa honorna och de bästa hanarna. Här bedöms det inte enligt det vanliga kortet utan med siffror från 1-3 där 3 är bäst. Här är det främst rasprägel och presentation som räknas.
 
Utöver denna sortens utställning så finns det även bordsutställning. Skillnaden är att det inte finns några utställningsburar och kaninerna får sitta i sina transportburar. Det är heller ingen bärare utan man får själv bära sin kanin till domaren och där ifrån. Denna utställning går lite snabbare än en vanlig.

 

kaninutställning
Såhär bra kan det gå. 94poäng samt bästa ungdjur
Foto: Nathalie Månsén

 

 

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013


Hur du gör för att börja med kaninutställning

Hur det går till att ställa ut sin kanin kan vara oklart för en del. I denna artikel kommer du få läsa om hur du ska gå till väga för att börja.



För att kunna ställa ut din kanin måste du vara medlem i Sveriges kaninavels förening.  Är du senior betalar du mellan 300-400:- /år och är du Junior ligger årsavgiften mellan 200-300:-/år. Junior är du till och med det år du fyller 18. Du betalar avgiften för januari till december. Det som avgör vad det kostar för just dig är vilken förening du väljer att bli medlem i. Oftast är det så att du bör bli medlem i ditt läns kaninavelsförening, men om du bor i Skåne så finns det fler föreningar som du får välja bland. Du betalar in avgiften till SKAF, oavsett vilken förening du är med i.

På SKAF’s hemsida finns det länkar till alla läns föreningar. För att bli medlem kan du klicka här och fylla formuläret. Du får sedan hem ett inbetalningskort om det önskas, annars får du ett pg nummer som du sätter in medlemsavgiften på.


sveriges kaninavels förening
Foto: Nathalie Månsén

 

Om du blir medlem i Juni betalar du hela avgiften och måste sedan i december betala hela avgiften igen för nästa års medlemskap. Blir du medlem i sista kvartalåret så är du medlem de månaderna gratis och betalar bara den vanliga summan för resten av det året och nästa.

Som medlem får även en medlemstidning 10 gånger per år.

Mer information om Sveriges Kaninavels förning och hur du blir medlem hittar du på deras hemsida, här.

Du måste ha en renrasig kanin med godkänd färg/teckning och den ska vara ringmärkt eller öronmärkt. Den måste såklart även ha en godkänd stamtavla. Mer om öronmärkning och ringmärkning kan du läsa om här och här.

 

rex castor kanin
renrasig rex castor. Foto: stengardens.tk



Det kostar mellan 50-80 kr att ställa ut en kanin. Hur du fyller i en anmälningsblankett kan du läsa om här.

Är du osäker på vilken klass du ska ställa ut i kan du läsa mer om det här.

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013


Klassindelningar på utställning

När man ska anmäla sig till en utställning kommer man att fylla i vilken klass ens kanin/kaniner tävlar i. Detta görs uppe till höger på anmälningsblanketten. Klasserna som vi har i Sverige idag är A-M (inte J).

 

Varje klass tävlar för sig själv, dvs det finns massor av vinnare på de stora utställningarna där nästan alla eller alla klasser finns representerade.

 

kaninutställning

 

Klass A: Vuxna djur

Kaninen skall vid bedömningen vara minst sex månader gamla. Denna klass kan delas in i stammar, grupper och enskilda djur.

Stam består av en hane och två honor.

Grupp består av antingen tre hanar eller tre honor.

Båda sorterna måste innehålla ras-, färg-, teckning- och pälsstrukturvariant med undantag för vilt-färgerna, de kan förekomma flera stycken i samma grupp/stam. Zobel- och silverteckning av olika nyans får förekomma på samma sätt som vilt-färgerna.
Enskilda djur tävlar en och en mot varandra och stammar/grupper.

Klass B: Ungdjur

Kaninen skall vid bedömningen vara minst fyra månader gamla. Vid 6 månaders ålder får man själv bestämma om man vill ställa kaninen i klass A eller B. Detta beror på hur vuxet djuret ser ut och hur bra det har hunnit anpassa sig till viktskalan.

Denna klass kan delas in i samma delar som klass A.

I denna klass bedömer man främst rasprägel och presentation medan man tar hänsyn till att kroppen och pälsen inte riktigt är färdiga än.

 

Klass D: Avkastningsbedömning

I denna klass tävlar honor med ungar. Vikten läggs på att honan är i god kondition och ungarnas jämnhet och hälsa. Jämnheten gäller båda storlek och färg, endast tecknade honor får ha både enfärgade och tecknade ungar i samma kull.
Ungarna får inte vara yngre än sex veckor.

 

 

Utöver dessa klasser så finns:
C – Enskilda djur som tävlar i konkurrens med varandra
E
– Familjegrupp (mor eller far med minst fem avkomlingar)
F
– Kollektioner (fyra djur, båda könen skall förekomma)
G
– Elitgrupp (fyra djur oberoende av ras och ålder)
H
– Enskilda djur (rasvis tävlan)
I
– Enskilda djur (konkurrens utan bedömningskort, fem djur tas fram i taget och bedöms, den bästa blir kvar på bordet, fyra nya tas fram och den bästa blir kvar osv)
K
– Produkter (framställda handarbeten, dessa har beskrivningar och läggs fram på speciella vis)
L
– Klass A, B, C och F ingår i samma grupp.
M
– Ungdjursgrupp, sex till tolv veckor gamla.

 

Text och foto: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2013


Anmälningsblankett för utställning

Om du vill åka på en utställning så måste du först skicka in en anmälningsblankett med vissa specifika uppgifter på.

Detta är en speciell blankett som man kan köpa på SKAF’s materiallager, på utställningar eller ladda ner på:
http://www.skaf.info/index.php?option=com_content&view=article&id=196&Itemid=203
Båda sorternas blanketter kommer visas i denna artikel. Du skickar blanketten till angiven person på utställningsannonsen.
De flesta uppgifter som behövs om din kanin går att finna på stamtavlan, därför är det bra att ha den framför sig när man ska anmäla sin kanin.

 

hur du anmäler dig till utställning
Pappersblankett med siffror inför förklaringen nedan. Är i dagsläget (början av 2012) inte anpassad efter ring-systemet.

 

Vad ska man fylla i och var ska man fylla i det?
Förklaring:

1.       Ras: Här fyller du i kaninen/kaninernas ras. Du kan alltså bara ha en ras per anmälningsblankett.

 

2.       Färgvariant: Här fyller du i kaninens teckning och/eller färg. Du kan alltså bara ha en variant per
anmälningsblankett.

 

3.       Klass: Alla kaniner tävlar i specifika klasser. Detta kan du läsa mer om under Utställning -> Utställningsklasser. Skriv den bokstav som motsvarar klassen som din kanin ska tävla i.



4-10; en kanin per horisontell rad.

 


4.       Kön hane/hona: Är din kanin hane eller hona? Kryssa i rätt ruta. Du kan alltså ha både honor och hanar på samma blankett.

 

5.       Märkt V-öra+Ring/H-öra+U-nummer: Dessa nummer står på din stamtavla. Om din kanin är öronmärkt så kan du även se dessa nummer i kaninens öron. Vänster öra är individens nummer och Höger öra är uppfödarens nummer.
Om din kanin är märkt med benring så skriver du ringens nummer som vänster öra och uppfödarnumret från stamtavlan som höger öra.

 

6.       Födelsedatum: Här skriver du ner det år, månad och dag som din kanin är född. ÅÅ-MM-DD är ett vanligt skrivsätt.

 

7.       Ålder månad/dag: Räknas ut av datorsystemet som utställningsarrangörerna har. Räknas i månader och dagar, inte i år.

 

8.       Uppfödning:
Egen: Har du fött upp din kanin själv, kryssa i denna ruta.
Köpt: Har du köpt kaninen, kryssa i denna ruta.

 

9.       Hona med ungar: Ska du ställa ut i klass D, hona med ungar, så skall dessa rutor fyllas i, annars kan du lämna dem tomma. Mammans uppgifter står på punkt 4-8 och nu är det dags för ungarna. Hur många ungar är det? När föddes de?

 

10.   Tillsalu och Pris: Ska du sälja kaniner/en kanin så skall dessa rutor fyllas i, annars kan du lämna dem tomma. Du kryssar i att djuret är tillsalu och hur mycket det ska kosta. Kom ihåg att det ofta finns extra avgifter för att sälja sina djur på utställningar.

11.   Här skriver du ditt namn, adress, telefonnummer osv.

 

12.   Vilket län är du medlem i? Det är antagligen samma län som du bor i. Vet du inte så kan du kolla på SKAF. Vissa län är uppdelade i lokalföreningar, kom ihåg att det inte är lokalföreningens namn som ska stå här.
Ditt medlemsnummer står högst upp på baksidan av din medlemstidning kaninuppfödaren.
Du är junior till och med det året du fyller 18.

13.   På utställningsannonsen står det vad det kostar att tävla i de olika klasserna, ibland finns det bara en gemensam avgift. På pappersblanketten ska du även fylla i vilket postgiro du ska sätta in pengarna på. Detta står också på utställningsannonsen.

 

anmäla kanin till utställning
Ett exempel på hur en ifylld anmälningsblankett kan se ut. Detta är en exel-blankett
Fördelen med dessa blanketter är att de är uppdaterade efter ring-systemet.



Text: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2013
Blanketter: SKAF (Sveriges KaninAvelsFörbund)


Svensk Champion SVCH

Detta är en av de finaste utmärkelserna en kanin kan få då den visar att kaninen är av väldigt god kvalité utställningsmässigt. Det kostar just nu 80 kr att registrera sin kanin som Svensk Champion och att uppfödare anser det värt att registrera visar på att utmärkelsen har ett visst statusvärde och ses som viktig. Att det står Svensk Champion i släkten på ungarnas stamtavlor kan hjälpa en att få dem sålda, samt att det visar på ett bra avelsarbete när man kan registrera sina egenuppfödda djur som Champions.

 

Det som krävs för att en kanin ska kunna tituleras som Svensk Champion är att den har fått 95p eller mer vid 3 tillfällen, i Sverige, Norge eller Danmark och av minst två olika i landet godkända domare. Vid minst ett av tillfällena ska kaninen vara vuxen, d.v.s. ha ställts ut i klass A. Dessutom måste du som ägare vara medlem i SKAF.

 

När dessa krav är uppfyllda så skickas de aktuella bedömningskorten samt kaninens stamtavla in till förbundet för registrering, vart du ska skicka den hittas här (http://www.skaf.info/index.php?option=com_content&view=article&id=202&Itemid=268). Om championatet godkänns så får du ett diplom som bevis och stamtavlan stämplas titeln Svensk Champion samt datum för registrering.

 


Kolartorpets Krysmynta Svensk Champion 95,5-95,5-95
www.kolartorpet.se
Diplom; http://www.skaf.info/index.php?option=com_content&view=article&id=484&Itemid=264

 

Text; Emma Almquist
Källa; www.skaf.info


Att sitta fint

Många är det som imponeras när en kanin verkligen sätter sig sådär idealiskt, likt en stolt kejsare som verkligen vill visa upp sig. Men hur gör man för att uppnå det där? Går det att lära kaninen att sitta bättre?

 

Något som är helt klart är att inte alla kaniner kan lära sig att sitta exemplariskt, medan andra helt enkelt har det i generna. Vissa uppfödare får kullar där ungarna redan efter någon vecka börjar visa helt av sig själva att de vet hur de ska visa upp sig. För raser där presentationen är extra viktig, så som Hermeliner och Harar, läggs mycket vikt på att avla med djur som kan presentera sig bra. Men om man har en kanin hemma som inte sätter sig när den är på domarbordet och man vill lära den så är det oftast inte omöjligt. Det är ingen tvekan om att den kanin som verkligen sitter idealiskt på bordet imponerar på domaren och just det kan vara skillnaden mellan 94,5 och 95, till exempel.

 

På frågan hur man gör för att bäst lära sin kanin att sitta fint finns det många svar. En för en kommer några de vanligaste metoderna förklaras i denna artikel.

 

En exemplariskt sittande hermelin
En exemplariskt sittande hermelin

 

Kittlandet
Denna metod är den vanligaste och även den som används av flera domare om de vill hjälpa kaninen till att sitta fint.
Vad gör man? Man ”kittlar” kaninen under hakan och får den på så sätt att resa sig upp med framkroppen. För att den inte ska backa undan kan man hålla en hand bakom rumpan eller ha en vägg/liknande bakom kaninen. Tänk på att vissa kaniner kan bli irriterade och försöka nafsa dig i fingrarna för att du ska sluta vara ”jobbig”. Kom ihåg att berömma när kaninen sitter upp så att kaninen vinner nått på att följa dina instruktioner.
Hur hjälper det? Denna sorts träning hjälper kaninen att förstå domarens hjälper när den sitter på bedömningsbordet. Om man tränar mycket vänjer kaninen sig i alla fall lite vid att ha en bra hållning.

 

Vattenflaskan
Ett tips som snappades upp på en utställning i Mörrum, där uppfödaren i fråga använde det på sina hermeliner som verkligen satt exemplariskt. Tipset fungerar bäst om man har vattenflaska.
Vad gör man? Man sätter vattenflaskan lite högre än vad de flesta burkar göra. Såklart inte så högt att kaninen inte når, men så pass att den får sätta sig upp för att dricka.
Hur hjälper det? När kaninen måste sitta fint för att dricka så bygger den muskler varje gång den dricker, vilket är ganska ofta. Den får en naturligt hög hållning och det blir lättare för den att sitta snyggt.

 

Bordet
Detta tips har vi fått från Kenn Henri Nilsson men används av många andra uppfödare och utställare också.
Vad gör man? Man sätter helt enkelt kaninen på ett ganska litet bord där den kan se kanterna. När den lätt ser världen omkring bordet så kommer den antagligen att börja sträcka på sig för att kunna se över kanterna.
Hur hjälper det? Kaninen lär sig att inte vara rädd för höjder och att sitta på bord, samt tränar en hög hållning. Detta hjälper när kaninen ska presentera sig på domarbordet.

 

 

Sitthyllan
Detta är ett knep som sägs användas av storuppfödare så som Kjell Carnbrand & Peter Landberg som föder upp Belgiska Harar. Just den rasen måste verkligen sitta fint, så ett bra knep kan vara mycket viktigt.
Vad gör man? Man har en smal sitthylla till kaninungarna som de precis får plats på.
Hur hjälper det? När de sitter på sin hylla så måste de balansera lite och sitta fint för att stanna på hyllan. På så sätt får de en naturligt hög hållning och bygger muskler som hjälper för att kaninen ska känna att den vill sätta sig snyggt av sig själv.

 

Kom ihåg vad som stod överst i artikeln, inte alla kaniner kan lära sig att sitta. Då får man acceptera det och inte försöka tvinga upp den i en snygg position. Lycka till och kom ihåg att berömma kaninen när den börjar sätta sig fint med eller utan hjälp.

 

Text och foto: Emma Almquist


Dispens

Dispens är någonting som ges för att en kanin som inte har en godkänd stamtavla ska kunna stambokgöras.

Alltså, t.ex. en kanin som ingår i ett projekt för att få fram en ovanlig färg/teckning/päls typ. Det kan även vara en kanin som är import eller har luckor i stamtavlan. Om kaninen går igenom en utställning kan man skicka in och ansöka om dispens. Får man den beviljad kan man stambokföra kaninen.

 

dispens kanin
Foto: Aynaz Bassiri

 

Det är inte någonting som beviljas hur som helst till vilken kanin som helst. Man ska inte använda dispens bara för att stamtavlan inte är fullständig (satsa alltid på avelsdjur med fullständig/ok stamtavla). Dispens är en sista utväg.

 

Tanken är att man ska kunna ge de ovanliga raserna, färgerna och pälstyperna ett undantag. De raserna som de finns ett fåtal av, som är viktiga att avla vidare.

 

Kaninen måste vara rastypisk och ha en godkänd teckning och/eller färg. Såklart måste den varit utställd i A klass, innan du kan skicka in dispens ansökningen. När du har fått poängen du vill stambokföra kaninen med, skickar du in utställningskortet samt stamtavlan till riksstambokföraren tillsammans med en beskrivning varför du vill ha dispens till denna kanin, vad ditt mål är och vad du behöver kaninen till. Samtrycker riksstambokföraren får du dispens och den blir stambokförd.

 

dispens

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013

 


Klass S

Vill du prova på hur det är att ställa ut men din fina kanin råkar vara feltecknad eller en blandras? Även om kaninen saknar stamtavla och du inte är medlem i förbundet har du möjlighet att göra det - i Klass S. Kaninen ska vara minst 4 månader gammal och fullt frisk.
 
 
Detta kallas ofta PET-klass, Drop-in-utställning, Kel-, Sällskaps- eller Gårdskaninbedömning och sker mest för skojs skull. Ibland anordnas Klass S i samband med vanlig utsällning men det krävs ingen föranmälan (du anmäler dig på plats) och avgiften är lägre. Den som dömer har stor kunskap om kaniner men behöver inte nödvändigtvis vara en utbildad domare. Här läggs inte fokus på rastypiskhet (kaninen behöver inte ens vara renrasig) utan istället på kaninens charmighet och hur välvårdad den är.
 
 
 
 
 
Exempel på bedömningspunkter:
  • Kroppsform
(10)
  • Presentation/Charm
(10)
  • Päls: täthet
(10)
  • Päls: kvalitet
(10)
  • Färg
(10)
  • Kondition och vård
(10)
Högsta möjliga poäng = 60
 
 
Kolla igenom kaninen ordentligt innan utställningen (ögon, öron, päls, kön, tassar, klor) så att allt står rätt till. Bra saker att tänka på: lagom hull, ej fällning, ren bur, klippta klor.  
 
 
Även om detta inte är lika "seriöst" som en ordinarie utställning så ger det en bra möjlighet att få inblick i hur kaninutställningar går till. Dessutom är det ett utmärkt tillfälle att ställa frågor och få tips från kunniga människor.
 
Och det ju alltid kul att få bekräftat att man har ett välmående djur!
 
 
Om din lokala kaninavelsförening inte brukar anordna bedömning av gårdskanin kan du kontakta dem och önska; flera som visar intresse - fler anledningar för dem att uppfylla önskningarna.
 
 
Skaf's info om Klass S.
 
 
 
Text & foto: Anita Ekman © Kaninmagazinet 2013

Inför Utställning

Har du anmält dig till din första utställning finns det en del saker du bör tänka på.


På våren och hösten fäller de allra flesta kaniner. Tyvärr är det precis då som föreningarna i SKAF anordnar flest utställningar. För att skynda på fällningen kan man låta kaninen springa runt mycket för att stimulera att håret faller av. Att borsta eller dra bort för mycket päls som inte sitter väldigt löst kan leda till att pälsutväxten blir konstig, dessutom kommer pälsen antagligen inte vara färdigutvecklad till utställningen vare sig du plockar bort stora tussar eller inte. Avdraget för fällning brukar variera mellan 0,5-2 poäng. 
Är din kanin långhårig är det extra vanligt med tovor, så se till att borsta bort dem. Stora tovor i pälsen är inte tillåtet hos någon ras.

 


vetegroddsolja, bra för pälsen
Foto: Nathalie Månsén

 

Gula/smutsiga tassar är någonting man kan få avdrag eller till och med diskvalificeras för. Har du visst sorts halm i buren är det lätt att kaninen får gula tassar även om man städar ofta. En annan vanlig anledning till gula tassar är att kaninen har bott smutsigt, vilket varken är bra för ditt utställningsresultat eller kaninen. Se till att ha buren någorlunda fräsch inför utställningar precis som alltid annars. Om det behövs kan du tvätta tassarna med t.ex. galltvål som brukar vara effektivt. Notera att det inte är tillåtet att färga eller kemiskt preparera pälsen. Man kan köpa ”Show White Paste” på bland annat Gnagarboden.se som gör tassarna vita och fina. För att få pälsen glansig och len kan man köpa hem vetegroddsolja. Läs mer om vetegroddsolja HÄR.

 

gula tassar
Gula tassar
Foto: ninnih.se

 

Klipp klorna om de är långa. För att inte bli diskvalificerad måste du se till att klorna max är 5mm långa från pulpans spets. Vill du skona domaren från onödiga rivsår så bör du klippa klorna några dagar innan utställningen, nyklippta klor är väldigt vassa. 

Se till att kaninen är frisk och inte har någon ohyra i pälsen som den kan sprida till andra kaniner. Kolla så att den inte har smuts i öronen eller någon annan stans samt att den torr överallt. Kolla även tänderna så att de inte är för långa eller sneda, om detta är fallet är det till veterinären den ska och inte på utställning.

kanin
Renrasig hermelin. Blå zobel

 

Är du medveten om att det kommer att vara en utställning om ett par månader så bör du börja redan då att hålla koll på kaninens vikt. Väger kaninen lite för mycket kan man redan då börja dra ner lite på pelletsen och väger den för lite kan man öka lite. Vad just din kanin ska väga står i standarden men går oftast även att hitta på Internet. Kom ihåg att om din kanin blir väldigt smal eller tjock av att väga som den ska enligt standarden så lämpar den sig inte till utställning. 

Det är även bra om man tränar kaninen på att sitta fint på bord. De allra flesta raser ska sitta fint och sträcka på överkroppen samt vara nyfikna och visa sig från sin bästa sida. Detta kan vara svårt att träna. Börja med det grundläggande; att den ska kunna sitta på ett bord. Ha gärna med något strävt som underlag. Vissa kaniner är väldigt höjdrädda och kommer antagligen att lägga sig platt på mage när de hamnar på domarbordet. Sedan kan du gå vidare med att få den att sitta upp, vilket de flesta kaniner ska göra. Här kan man göra på många olika vis, så som att locka med en godis en bit ovanför huvudet eller kittla kaninen på käkbenen. Vissa uppfödare hävdar att det är genetiskt hur vida en kanin kan sitta bra eller ej och att vissa kaniner helt enkelt aldrig kommer att lära sig att sitta fint. Vädurskaniner behöver inte sitta lika fint som de andra raserna. Kom ihåg att kaninen måste ha framtassarna på bordet och, som det står i standarden, ”stå på framtassen”.

 

 

På vissa utställningar finns det hö i burarna, men inte alltid. Är du osäker på om det finns eller föredrar att kaninen äter sitt vanliga hö så ta med eget. Vattenskål ska du ta med, vattenflaskor funkar nästan aldrig att sätta fast i utställningsburarna. Köp alltså en vattenskål om du inte har en. Även mat kan tas med om det önskas. 
Det kan även vara bra att ta med en borste om du känner att det behövs, för att borsta igenom en sista gång innan bedömningen. Detta är vanligast bland ägare till långhåriga kaniner.

 
Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013


Stambokföring

När man avlar renrasigt så handlar det även om att man ska stambokföra sina avelsdjur för att sedan få så komplette stamtavlor som möjligt.

 

För att stambokföra din kanin måste den vara utställd i A Klass och en poäng du är nöjd med, det går alltså inte att stambokföra en kanin på ett utställningskort från Klass B. Annars finns det två punkten du ska tänka på:

 

Din stamtavla får innehålla max 2 luckor. När det är en lucka menas det att en kanin i släkten inte är stambokförd, inte är utställd alls pga. fel teckning eller andra själ. Luckorna får inte vara på samma sida, dvs.  pappa + morfar, mamma + mormor eller mamma + pappa. En förälder måste vara stambokförd.
Om luckorna sitter på fel ställe kan man ansöka om dispens, det kommer du få läsa om i en annan artikel.
Har du inte några luckor i din stamtavla är det jättebra.

 

Din stamtavla ska innehålla delpoäng från alla stambokföra kaniner. Saknas det delpoäng så hör du av dig till den som stambokförde kaninen och be att få dessa uppgifter för att komplettera stamtavlan. Vet du inte vem som stambokförde kaninen ifråga går det att vända sig till Riksstambokföraren. Är kaninen född 2005 eller tidigare kan det bli ett undantag eftersom det var ett annat system då utan stambokföringsnummer.
Stamtavlan ska ha föreningens vattenstämpel plus logga på sig.

 

stmabokföring


När allt stämmer och du har en poäng du är nöjd med kan du vända dig till din lokala stambokförare eller till riksstambokföraren. Det kostar mellan 15-30 kr per kanin och sätts in på ett konto du får av stambokföraren.



Du skickar din stamtavla och det bedömningskortet i ett brev till stambokföraren. Sedan ska du lägga i ett tomt kuvert med namn och adress + porto på så att du kan få hem stamtavlan igen. Om det önskas kan du även lägga ned ett litet meddelande.

 

stambokföring

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2013

Foto: Sara Segerström


Best in Show - BIS

Uttagningen till Best in Show är på många sätt utställningens höjdpunkt. Man får se utställningens högst poängsatta djur och chefsdomaren brukar uttala sig om utställningens djur i allmänhet.

 

Eftersom att detta är en sådan höjdpunkt så ska uttagningen ske på ett ställe i lokalen där alla har möjlighet att se den. BIS skiljer sig från den vanliga bedömningen och bara för att man vinner BIS så betyder inte det att man vinner utställningen.

 

Om någon kanin ensamt har fått mer poäng än någon annan så vinner den och blir Best in Show utan att någon uttagning behöver ske. Om det finns två eller fler kaniner som gemensamt är bäst poängmässigt så måste domarna låta dem pressentera sig ännu en gång för att kunna avgöra vilken av kaninerna som faktiskt är bäst. Eftersom att denna del av utställningen är en ren skönhetstävling så ska inte domarna behöva titta närmare på kaninen annat än i undantagsfall. Kaninerna får sitta på ett bord där de får sitta en bra stund medan domarna tittar på hur snygga och rastypiska de ser ut samt hur väl de sitter.


best in show
Domarna i Åstorp (5/11 2011) gillade den Vita Lanten som fick full pott och blev BIS

 

När domarna känner sig färdiga så sker en omröstning med en rösträknare. Skalan för bedömningen är 1-3 där 3 är bäst. Rösträknaren skriver ner hur många poäng de olika kaninerna får och kaninen med bäst poäng vinner. Om två djur får lika många poäng så sker en röstning där bara de två deltar. Blir det fortfarande lika så får chefsdomaren avgöra.

 

Kaninen som har vunnit får sitta i en speciell bur, som ofta är lite större än de vanliga utställningsburarna. Buren skall vara placerad på en central plats där alla kan beundra utställningens vackraste djur. På buren bör bedömningskortet och uppgifter om ägaren finnas.

 

 

best in show
Peter och Ingrid Ahnelöv blev BIS på LU2012 med en Alaska på 96p

 

 

 

Text och foto: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2013
Källa: Nordisk Kaninstandard

 

Bedömning av kanin på utställning

När din kanin ställs ut så kommer den att bäras fram till ett bord där en domare tittar på den och jämför den med vad som står i Nordisk Kaninstandard.



Men vad är det som krävs av en kanin? Såklart är det väldigt olika beroende på ras, men här kommer en överblick av vad som bedöms. Vissa raser, teckningar eller pälsvarianter har extra punkter på sitt bedömningskort.

 

bedömning på kaninutställning
Bedömningskort för en dvärgvädur

 

 

 

Vikt
Varje ras har sin egen standard för vad den ska väga. Här kan kaninen få max 5 poäng om den väger precis som rasen ska göra. Om det inte finns en maxvikt så får kaninen väga hur mycket den vill. Som ungdjur måste kaninen inte väga precis som det står i standarden, men den får inte avvika från idealvikten för mycket.

 

Rasprägel och presentation
Vid bedömning av denna punkt så bedömer domaren kaninens ”Harmoni”, dvs att allting på kaninen står i proportion till varandra. Öron, huvud, hals och hakpåse bedöms under denna punkt. Ett exempel på ett oproportionerligt utseende är om kaninen är liten men har enorma öron.
Såklart måste kaninen ha en god rasprägel för att nå bra poäng här, dvs att det ska se ut ungefär så som det står i standarden för respektive ras. Här brukar det också vara så att det bör gå att urskilja om djuret är en hona eller en hane.
Presentationen ska vara god, dvs djuret ska resa sin framkropp ordentligt från underlaget. Hos vissa raser så som Belgisk Hare, Hermelin och Dvärghare så ställs högre krav på att de ska sitta ordentligt. Vädurskaniner behöver inte sitta på samma sätt som alla andra raser eftersom att de ska ha en kort och massiv kropp som inte ska se smidig och elegant ut. Man tar hänsyn till att stora raser har en tyngre kropp att bära upp. Domaren ska hjälpa kaninen att sitta om det behövs, men inte tvinga in den i en position den inte är villig att sitta i.

 

 

hermelin
Hermelin som sitter riktigt fint

 

 

Kroppsform
Här ingår även rastyp, som är olika för olika typer. Exempel på olika typer är Jättekaniner, vädurskaniner, dvärgkaniner osv.
För de allra flesta raserna så ska det vid första anblicken gå att se skillnad på hane och hona. Hanen är kraftigare genom hela kroppsbyggnaden medan honan är slankare. Kaninens ben ska inte kännas tydligt, de flesta raser ska vara jämnt och rikt musklade över hela kroppen. Här ingår dessutom att kaninens rygglinje ska slutta på ett korrekt sätt, att frambenen inte ska vara böjda och att kaninen inte får sätta ner foten för djupt, så kallat genomtramp. Svansen får inte vara sned och bakbenen ska bäras parallellt med kroppen.

 

Pälsens kvalitet
Vanlig punkt som dock är väldigt olika beroende på pälstyp.

 

Pälsens täthet
Vanlig punkt som dock är väldigt olika beroende på pälstyp.

 

Färg och teckning
Vanlig punkt som är väldigt olika beroende på färg och teckning.

 

 

kaninutställning
Domare kollar pälsens kvalité och täthet på en Vit Lant

 

 

Kondition, vård och sundhet.
Detta är den absolut viktigaste punkten eftersom att den handlar om kaninens välmående. Kaninen ska vara tillsynes välmående, ha klor som är klippta högst 5mm från pulpan, den ska vara ren över hela kroppen, öronen ska vara rena inuti och pälsen runt ögonen och nosen ska inte vara blöt.
Såklart ska kaninen inte heller ha skador eller ohyra i pälsen. Den ska inte vara fet, undernärd eller dräktig. Även tänder och kön kontrolleras här.
Annat som visar på att kaninen är dåligt skött eller av annan anledning inte borde vara på utställning kan också läggas in i denna punkt.

 

Text och foto: Emma Amquist © Kaninmagazinet 2013


Vad betyder 1.0?

Lite här och var i Kaninvärlden ser man att folk skriver att kaninen är 0.1 eller 1.0.
Det är lätt att tro att det handlar om något poängsystem, men det är en enkel könsindelning.



1.0 = Hane
0.1 = Hona
 
 


Pratar man om flera kaniner så kan det se ut såhär:

  • 2.4
    2 hanar. 4 honor.

  • 1.3
    1 hane. 3 honor.

  • 16.59
    16 hanar. 59 honor.

Text: Malin Henriksson
Foto: Emma Almquist

Nordisk Kaninstandard

Har du någon gång undrat hur alla domare på utställningar kan ha koll på alla raser, eller hur man vet precis hur en teckning ska se ut eller ej? Svaren finns i Nordisk Kaninstandard, den som utställningsvärlden här uppe i Europas norra del går efter och som bestämmer vad som är godkänt och inte.

 

Standarden ges ut av Nordiska standardkommittén. Nya versioner skrivs efterhand som de gamla går ur tiden, allt för många nya raser tillkommit och flera ändringar gjorts. Meningen med standarden är att hela Norden ska ha en enhetlig bedömningsgrund att stå på så att alla kaninerna bedöms efter så lika villkor som möjligt.

 

Standarden är alltid med när domarna bedömer på utställningar (nere till höger)
Foto: Emma Almquist

 

1930 gav man ut den första standarden. 1950, 1986 och 1998 gavs det ut nya versioner av standarden i ett samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Sedan år 1998 deltar även Finnland i samarbetet. Trots samarbetena finns det vissa skillnader på ländernas standarder. Bestämmelser för prislista, stambokförning och mer detaljerade utställningsbestämmelser kan variera mellan länderna, men rasbestämmelserna är konstanta. Bilder till raserna står varje land för i sin standard. Den senaste versionen gavs ut 2010.

 

För att få en ny ras/färg/päls upptagen i standarden måste man sedan 2010 års upplaga först visa upp denna på en landsutställning. På så vis kan Nordiska Standardkommittén se nyheten innan den behandlas för ev upptagande.

 

I boken finns utöver rasbeskrivningar även mängder av information om utställningar, klasser och en del om avel. Nordisk Kaninstandard är en fantastiskt bra bok att ha i hyllan som aktiv utställare eller uppfödare.

 

 

Text: Emma Almquist
Källa: Nordisk Kaninstandard och föreläsning av Åke Johansson


Wienerteckning i utställning

 

I denna artikel ska jag kortfattat gå igenom varför wienerteckning inte är en godkänd teckning.

 

Wienerteckning är väldigt speciell då den ena inte är den andra lik, det är allt från en vit nos, en vit tass till en nästan helvit kanin. Där har vi fått fram problemet till varför dessa kaniner inte går att ställa ut, alla ser olika ut. Det går alltså inte att bedöma efter en rasstandard.

 

Foto: storkebodaskaniner.weebly.com



Rasbeskrivningarna talar om hur en kanin ska se ut, domarna har en mall att följa. Sedan har såklart alla domarna egna åsikter hur bra de tycker att kaninen stämmer överens med beskrivningen.

 

Wienerteckning kan man aldrig veta hur det ser ut, det blir olika varje gång. Det är okontrollerbart och kommer aldrig att bli en godkänd teckning.

 

Foto: storkebodaskaniner.weebly.com

 

Feltecknad holländarteckning kan i många fall påminna om wienerteckning. Det som skiljer är att det är olika anlag och att holländarteckningen fäster på ett annat sätt och det. Generation efter generation får man liknande teckningar och man skapar en mall för hur den ska se ut.

 

Foto: storkebodaskaniner.weebly.com

 

Man möts ofta av okunniga uppfödare som tror att de har fått fram holländarteckning på sina kaniner när det i själva verket är wienerteckning. Det är bara slumpen som gör att de kan få en teckning lik den holländska.

 

Trots att detta inte är en godkänd teckning så är den mycket uppskattad och väldigt lätt att förälska sig i.

 

Foto: stjarnfallets.weebly.com

 

Text: Nathalie Månsén


LU 2012

Så var det dags att summera LU 2012. Nu siktar vi på LU i Falun 2013!

Årets Landsutställning hölls i Norrköpings stora sportanläggning Stadium Arena. Första intrycket av utställningen blev därför mäktigt och väl inne blev förväntningarna väl bemötta. En enorm lokal med nära 1600 kaniner, försäljare, hoppbana och scen gjorde ingen besviken. Här och där dök kända ansikten upp bland folkmassorna och som ung utställare blev man som vanligt lite starstruck. En ny ras presenterades på årets LU, Lilla Japaner. En mindre version av den redan godkända rasen Japaner. En vanlig Japaner väger mellan 3,01-4,5 kg medan den lilla Japanern får väga max 2 kg. Rasen visades upp av Iris Klingberg från Finland. För en ny ras ska godkännas måste den först visas upp på ett antal landsutställningar. Nytt för i år är även ett specialpris för Tysk Jättescheck.

LU 2012
En stor hall med gott om plats för kaniner och annat kaninrealterat.

 

Kjell Carnbrand och Peter Landberg van sitt sjunde SM med sina vackra Belgiska harar(Klass A). På andra plats(Klass A) kom Ingrid och Peter Ahnelöv med en Alaskastam. Ahnelövs Alaska på 96p blev även BIS (Best In Show). För mer info om placeringar, se länk i slutet av artikeln.
96 poäng delades ut till sju kaniner;

 

Ras

Ägare

Från

Alaska

Ingrid o Peter  Ahnelöv

Simrishamn

Hermelin, viltgrå

Markus Hagström

Finspång

Dvärghare, vit

Simon Christensen

Rönne, Danmark

Vit Lant

Paawo Paraniak

Skärblacka

Belgisk Hare, viltröd

Kjell Carnbrand o Peter Landberg

Mariestad

Belgisk Hare, viltröd

Kjell Carnbrand o Peter Landberg

Mariestad

Tan, svart

Anette Wardmo

Eriksmåla

 

LU 2012
Höger: Kjell Carnbrand och Peter Landberg        
Vänster: Peter o Ingrid Ahnelöv

Under lördag eftermiddag hölls föreläsningar av Affe Hedlund (Hur ska vi tävla i framtiden?) och Kjell Carnbrand (Hur når jag framgångar i mitt avelsarbete?). Båda väldigt uppskattade och intressanta för såväl erfarna som nybörjare. Kjell tipsade om allt från att se till att kaninerna verkligen mår bra och blir hanterade till hur man bäst väljer ut avelsdjur och gallrar bland avkommor. Att få ta del av en flerfaldig svensk mästares tips var lärorikt för de flesta av oss och diskussionerna gjorde att vi fick höra många åsikter och funderingar. Affe, som beskrivs som ”Sveriges idérikaste uppfödare”, berättade om Dagens Dubbel, nya SM-titlar samt hur vi ska se till att fler går med och engagera sig i våra föreningar. Något så enkelt som lite trevligare utskick med bilder och tips kan kanske göra en större skillnad än vad föreningarna tror?


LU 2012
Från vänster: Holländare, Belgisk Jätte, Tysk Jättescheck, Rex

Längs med sidorna trängdes försäljare, fotografer och försäkringsbolag. Gnagarebodens stånd var ständigt upptagna och likaså fotografen som tog studiobilder på utställarnas/hopparnas kaniner. Man kunde på LU köpa allt från vanliga smycken till böcker om färglära för kaninavel. Det fanns dessutom så annorlunda grejer som ett litet skönhets-stånd där man kunde få sina naglar fixade, kanske inför den stora LU-festen? 212 personer deltog på festen och firade att kaninhobbyn är helt fantastisk.

Varje utställare bör uppleva ett LU. Där är rasbredden maximal och alla erfarenheter samlade. Att få gå runt och titta på raser som Orange, Dvärgscheck, Zobel och många fler är ovanligt och intressant. För mig var det lite extra roligt att se Stall Wallhs tre Belska Jättar som fick 95p. En väldigt hög och relativt ovanlig siffra för den rasen. Att tre syskon fick så bra resultat på ett LU var fascinerande för mig.

Från vänster: Holländare, Belgisk Jätte, Tysk Jättescheck, Rex
Höger: Angora som klipps     Vänster: Hoppningens del av hallen

Prislistor:
http://www.skaf.info/index.php?option=com_content&view=article&id=730:kjell-a-peter-maestare-igen


Text och foto: Emma Almquist


96-Klubben

96-Klubben är en samling av de kaniner som uppnått 96 poäng på utställning. En hög poäng som är svår att nå.

Antal redovisade "klubbmedlemmar" genom åren:
2006: 26 st 
2007: 29 st
2008: 20 st
2009: 18 st
2010: 17 st
2011:14 st 
2012: 19 st (17 dec 2012)


År 2012 hände något nytt, för första gången i Sverige deladess 96 poäng ut till en Fransk Vädur. 

 

Redovisade 96or år 2012, stort grattis till er!

 

Vit Lant 0.1, 2174 D82 
Ägare: Bernt Andersson o Kristina Söderberg 
Plats: Mantorp 1/12
Domare: Eva-Lena Lönndahl

Lilla Tysk Vädur 1.0, 293 A23
Ägare: Stefan Fernlund o Morgan Carlsson 
Plats: Östuna 1/12
Domare: Markus Hagström

Fransk Vädur 1.0, 252 A75
Ägare: Åsa Nyman 
Plats: Orsa 25/11
Domare: Christer Järnede

Vit Lant 0.1, 264 A28
Ägare: Familjen Sjögren
Plats: Önnestad 10/11
Domare: Louise Printzlow

Lilla Tysk Vädur 1.0, 293 A23
Ägare: Stefan Fernlund o Morgan Carlsson 
Plats: Berga 3/11
Domare: Pierre Eriksson

Vit Lant 0.1, 264 B80 
Ägare: Jan-Erik Svensson 
Plats: Nybro 20/10
Domare: Kenn-Henri Nilsson

Vit Lant 0.1, 262 B80 
Ägare: Jan-Erik Svensson 
Plats: Nybro 20/10
Domare: Kenn-Henri Nilsson

Alaska 0.1, 116-5 B52 
Ägare: Kjell Carnbrand o Peter Landberg 
Plats: Finnerödja 5/5
Domare: Eva-Lena Lönndahl

Dvärghare 1.0, A1338 B55 
Ägare: Jörgen o Irene Alod 
Plats: Lillerud 1/4
Domare: Kjell Carnbrand

Hermelin 1.0 182 N84 
Ägare: Markus Hagström 
Plats: Norrköping 20/3
Domare: Christer Järnede

Vit Lant 1.0, 153 B80
Ägare: Jan-Erik Svensson 
Plats: Ålem 3/3
Domare: Christer Järnede

Lilla Tysk Vädur 1.0, 1991 A23
Ägare: Stefan Fernlund o Morgan Carlsson
Plats: Kalhäll18/2
Domare: Eva-Lena Lönndahl

Vit Lant 1.0, 173-3 A74
Ägare: Paawo Paraniak 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Louise Printzlow

Tan 0.1, D1304 A63
Ägare: Anette Wardmo 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Pierre Eriksson

Hermelin 0.1, 1111 N84 
Ägare: Markus Hagström 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Peter Landberg

Dvärghare 0.1, 190 2040
Ägare: Simon Christensen 
Plats: Norrköping 3/2
Domare:Thormod Saue

Belgisk Hare 0.1, 04781 A02
Ägare: Kjell Carnbrand o Peter Landberg 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Affe Hedlund

Belgisk Hare 1.0, 04751 A02
Ägare: Kjell Carnbrand o Peter Landberg 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Pierre Eriksson

Alaska 0.1, 1102 A86
Ägare: Ingrid o Peter Ahnelöv 
Plats: Norrköping 3/2
Domare: Eva-Lena Lönndahl

Belgisk Hare 0.1, 107 C75
Ägare: Towe Corneliussen 
Plats: Kvänum 7/1
Domare: Peter Landberg

 
Källa: SKAF