bloglovin

Tan

Tan

 

Danska: Tan
Norska: Tan
Finska: tan

 

 Svart hane, 95,5p 
Foto: Emma Almquist

 

Rasen stammar från England och man tror att den uppstod någon gång under 1880-talet. Det finns även beskrivningar på att den fanns redan på 1860-talet. Den visades dock första gången på en utställning 1887.

 

Det finns flera historier om hur rasen kan tänkas ha uppkommit, en lite annorlunda är den om att en man ska ha släppt ut Holländsk Kanin, Lilla Silver och vildkaniner på en obebodd ö. När han efter fem år återvände till ön fann han de första förfäderna till Black and Tan. Dessa tog han enligt historien med sig hem och förädlade fram till den svarta varianten av Tan som vi känner till idag.  Hur vida denna historia mäter sig med de andra är ju frågan, men något man är överens om är att Tankaninen skapades genom en mutation.

 

Idealfärgen på Tankaninens buk och andra tecknade kroppsdelar kan beskrivas som en eld eller glöd. Just detta avspeglas i många länders namn på rasen, t.ex. Franska – Noir et Feu (Noir = svart och Feu = eld, bål, glöd), Tyska – Lohkaninchen (Loh = låga, flamma).

 


Brun
Foto: Barbro Sjöstrand

 

Vid utställning

Poängskala

Vikt 5
Rasprägel och presentation 10
Kroppsform 20
Pälsens täthet 10
Pälsens kvalitet 10
Grundfärg 10
Teckningens färg 10
Teckning 20
Kondition, vård och sundhet 5
Summa poäng 100

 

Viktskala
Ungdjur
Här anges den vikt som i förhållande till åldern ger 5 poäng
4 intill 5 mån 2,0kg
5 intill 6 mån 2,4kg
6 intill 7 mån 2,5-3,2kg
maxvikt 3,5

Vuxen
-2,00kg              0 poäng
2,01-2,30kg       3 poäng
2,31-2,50kg       4 poäng
2,51-3,20kg       5 poäng
3,21-3,50kg       4 poäng
3,51 och högre   0 poäng

 

Blå
Foto: Emma Almquist

 

Utdrag ur rasprägel, presentation, kroppsform, päls och färg (Nordisk Kaninstandard)

 

Öron
Öronen bäres styvt uppstående och skall ha avrundad överkant.
Huvud

Huvudetskall harmonisera med kroppsstorleken. Hanens huvud är kraftigt med bred panna och nos. Käkarna är fylliga och nosprofilen är lätt böjd. Honans huvud är smalare än hanens.
Kroppsform
Kroppen är kort, sammanträngd, valsformad och väl avrundad med förhållandevis god bredd och parallella sidor. Den är harmoniskt byggd utan kantigheter och framträdande partier.
Färg
Tan är godkänd i grundfärgerna svart, blå, brun och egernfärgad. Tanfärgen är inte så intensiv på de blå och egernfärgade. Teckningens färg är tanfärgad, kraftigt lysande rödbrun, ju starkare färg desto bättre.
Bottenfärg: enl grundfärgen
Ögonfärg: 
enl grundfärgen
Klofärg:enl grundfärgen

 

Brun unge
Foto: Barbro Sjöstrand 


Huvudets teckning

Huuvudet har teckningsfärgen i näsborrarnas rand, en ring kring omkring ögat samt längs käkarnas kant. Teckningen längs käkarnas kant fortsätter ända upp till nackkilen, så att huvudets nedre kant inramas av teckningsfärgen i en ring runt huvudet. Nackkilen har en blandning av grundfärgen och teckningsfärgen och blir därför inte så ren i färgen som den övriga teckningen. Nackkilens teckning fortsätter upp mellan öronen. Öronen är innefattade med teckningsfärg och har ljudöppningarna i teckningsfärgen.
Kroppens teckning
Kroppen har teckningsfärgen på bröstet, buken, insidan av benen, undersidan av svansen samt som stickelhår på sidorna. Bröstets färg går direkt över i bukens. Längs sidorna och ca 2/3 av kroppens höjd sitter stickelhår jämtfördelade. Dessa är i teckningsfärgen och skall räcka långt ut över de grundfärgade teckhåren. Ju fler stickelhår desto bättre.

 

Brun
Foto: Barbro Sjöstrand

 

Vanliga fel som medför poängavdrag

Mindre avvikelser från rasprägeln, idealtypen. Antydan till hakpåse hos honor, detta är diskvalificerande för hanar. Smalt huvud hos hanar och grovt huvud hos honor.
Framträdande skulderblad och svaga, tunna framben. Plant eller brant sluttande kors (ryggslut). 
En vek och finare kroppsbyggnad hos hanar. Utskjutande lår.
Svaga eller avbrutna innefattningar kring ögon, öron, näsborrens rand samt käkarnas kant. Svaga och ojämnt fördelade stickelhår. Svag tanfärg på tecknade delar.

 


Svart hane, 95,5p 
Foto: Emma Almquist

Text: Emma Almquist
Källa: Nordisk Kaninstandard och Raskaniner av Åke Johansson

 

 

 


Dvärgscheck

Danska: Dvaergscheck
Norska: Dvergschecke
Finska: kääpiöscheck

 

Dvärgscheck är den minsta formen av Scheckkaniner och härstammar från Tyskland där den blev godkänd som ras 2002. Det är alltså en ganska ung ras. I Sverige togs den upp 2007. Kaniner med färgad teckning är dock inte alls "unga", sådan teckning är känd sedan 1600-talet, Scheckanlaget är känt sedan 1700talet.

 

Antagligen avlade man vidare på teckningen på grund av att den är så vacker, vilket även gjorde den populär i kaninvärlden. I början avlade man säkert inte med en avelsplan, anlagsläran var inte tillräckligt utvecklad. 

 

Ska man avla på Scheckkaniner är det viktigt att ha risken för vitscheck i åtankte. Vitscheck bär på en deffekt som gör att de flesta sådana kaniner dör vid ung ålder.

 

 
Det viktigaste hos en Scheck är teckningen. Prickar, streck, fjäril med mera ska se ut på ett speciellt sätt, samt sitta på vissa platser. Inte undra på att folk kallar dem för konstverk!
 

 

Vid utställning

 

Poängskala 

 

Vikt    5
Rasprägel och tresentation    10
Kroppsform    20
Pälsens täthet    10
Pälsens kvalitet    10
Huvudets teckning och färg   20
Kroppens teckning och färg    20
Kondition och vård   5
Summa poäng    100

 

Viktskala


Ungdjur
För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng.

 

Ålder i månader                 
4 intill 5 mån.                       1,0 kg
5 intill 6 mån.                       1,2 kg                                   
6 intill 7 mån                        1,4 kg                                     
max vikt                               2,0 kg

 

Vuxen
- 0,90 kg                            0p 
0,91 - 1,00 kg                     3p
1,01 - 1,20 kg                     4p
1,21 - 1,80 kg                     5p
1,81 - 2,00 kg                     4p
2,01 och högre                    0p

 

 


Utdrag ur rasprägel, kroppsform, päls, färg och teckning (Nordisk kaninstandard)
Öron
Öronen är jämnt behårade, bäres styvt upprättstående och skall ha avrundad överkant. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken.Öronlängden skall vara mellan 5,5 - 8 cm, ideallängden är 6,5 cm.
Huvud
Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken. Näspartiet skall vara kort.
Hakpåse
Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck.Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning.
Ben
Frambenen är kraftiga, korta, brett åtskilda (som bär upp kroppen fritt från underlaget). Bakbenen är kraftiga raka och bäres parallellt med kroppen.

 

 

Färg
Teckningen är godkänd i färgerna svart, blå, havana, madagaskar, isabella, tvåfärgad svart/rödgul och tvåfägad blå/rödgul 
Grundfärgen är vit på alla varianter. 
Ögonfärg: enligt respektive teckningsfärg   
Klofärg: färglös

 


Huvudets teckning
Teckningen består av fjärilen, ögonringarna, kindfläckarna och öronfärgen. Fjärilen har vingar som skall täcka överläppen till mungipan. Från vingarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen. Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten.

 

 

Kroppens teckning
Teckningen består av ålstreck och sidofläckar.
Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålsrecket skall vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladen till svansroten. sidofläckarna sitter på sidan och på låren. De skall vara symmetriskt fördelade på båda sidorna. De enskilda fläckarna skall vara fria från varandra och tre till sju till antalet per sida. Enskilda fläckar på  buken svansens undersida och benens insida är inte fel.

 

Vanliga fel som medför poängavdrag
Smalt eller långsträckt huvud, något lång nosrygg, smalt nosparti. Öronen bågställda, så att de endast är sammansatta vid öronspetsarna. Öronen korsar varandra. Mindre avvikelser från idealtypen. Ett ojämnt ålsträck. Fläckar på andra ställen än beskrivet. Pigmentfri, köttfärgad läpp. Sammanväxta fläckar i sidoteckningen. För många eller för få fläckar i sidoteckningen. Många och/eller stora fläckar på buken, svansens undersida och lårens insida.

 

 

 

Text: Nathalie Månsén och Emma Almquist © Kaninmagazinet 2015
Foto: Kolartorpet.se
Källa: Nordisk Kaninstandard o "Raskaniner" av Åke Johansson


Lilla Wiener

Lilla Wiener

 

 

 

Danska: Lille Wiener
Norska: Liten Wiener
Finska: pieniwiener

 


Blå hane

 

Denna kanin kan sägas komma ifrån två olika länder. Arne Nielsen, Danmark, skrivs som upphovsman i Nordisk Kaninstandard. Men när Nielsen visade rasen 1990 framhölls det att det redan fanns en identisk holländsk ras vid namn Hulstlander. Därför finns det delade meningar om vilket som faktiskt är Lilla Wienerns hemland och flera som hävdar att rasen i själva verket borde heta Hustlander.

 

Rasen har avlats fram gengom att man korsade små Vita Wiener med stora vitblåögda Hermeliner. Avelsarbetet gick fort och redan efter två år kunde Nielsen visa upp Lilla Wiener.

 

Rasen är ganska ny och liksom det är med alla nya raser så tar det lite tid innan den har etablerat sig ordentligt. Ingrid och Peter Ahnelöv i Simrishamn föder framgångsrikt upp Lilla Wiener i blått sen något år tillbaka och sålde på LU 2012 avelspar till eventuella framtida uppfödare. 

 


Två lovande ungkaniner

 

Vid utställning

Poängskala

 

 

Färgade

Vita

Vikt

5

5

Rasprägel och presentation

10

10

Kroppsform

40

40

Pälsens täthet

10

20

Pälsens kvalitet

10

10

Färg

20

10

Kondition, vård och sundhet

5

5

Summa poäng 

100

100

 


Ungar hos familjen Ahnelöv, Blå

Viktskala

 

Ungdjur
Här anges den vikt som i förhållande till åldern ger 5 poäng

4 intill 5 mån    2,0kg
5 intill 6 mån    2,3kg
6 intill 7 mån    2,5-3,2kg
max vikt           3,5kg

 

Vuxen

-2,00kg              0 poäng
2,01-2,30kg       3 poäng
2,31-2,50kg       4 poäng
2,51-3,20kg       5 poäng
3,21-3,50kg       4 poäng
3,51 och högre   0 poäng

 

Utdrag ur rasprägel, presentation, kroppsform, päls och färg (Nordisk Kaninstandard)

Huvud
Huvudetskall harmonisera med kroppsstorleken. Hanens huvud är kraftigt med bred panna och nos. Käkarna är fylliga och nosprofilen är lätt böjd. Honans huvud är smalare än hanens.
Kroppsform
Kroppsformen är kort och bred med bred framkropp. Den är kraftigt byggd och har reslig kropp. Helhetsintrycket skall vara en kort, kraftig och kompakt kanin.
Päls
Pälsen skall vara något längre och grövre än den allmänna beskrivningen, men absolut inte sträv. När man stryker pälsen mothårs får den inte stå kvar lodrät utan att falla tillbaka. Pälsen skall vara fyllig.

 

Här syns den speciella Wienerpälsen i färgvarianten Blå

Färg
Rasen är godkänd i färgerna vit blåögd, viltgrå, mörkgrå, svart, blå och viltblå.
Bottenfärg: enl respektive grundfärg
Ögonfärg: enl respektive grundfärg
Klofärg: enl respektive grundfärg

 

Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från rasprägeln, idealtypen. Antydan till hakpåse hos honor, detta är diskvalificerande för hanar. Smalt huvud hos hanar och grovt huvud hos honor.
Framträdande skulderblad och svaga, tunna framben. Plant eller brant sluttande kors (ryggslut). 
En vek och finare kroppsbyggnad hos hanar. Utskjutande lår.
Olika färgfel enligt respektive grundfärg.

 

Text och Foto: Emma Almquist
Källa: Nordisk Kaninstandard och Raskaniner av Åke Johansson

 


Tidigare inlägg